Ordning på friluftsleder med hjälp av Karttakerttu

Lantmäteriverket har öppnat en kollektiv karttjänst, Karttakerttu, i vilken vem som helst kan lägga till uppgifter och på så sätt medverka till att friluftsleder hittas lättare i terrängen. Karttakerttu offentliggjordes vid seminariet REILA i Rovaniemi den 23 mars.

Karttakerttu
Vem som helst kan titta på kartan och informationen på den utan att registrera sig, men om du vill lägga till uppgifter i tjänsten.

I Lappland är avstånden långa. Det är viktigt att kartor är exakta och tillförlitliga – det är tråkigt att gå vilse, ibland kan det till och med vara farligt. Namnet Karttakerttu kommer från sagan Hans och Greta (på finska Hannu ja Kerttu), likaså logotypen. Utvecklarna av Karttakerttu vill att vandrare inte ska behöva vara beroende av brödsmulor.

Terrängkarta eller flygfoto som bakgrundskarta

Som bakgrundskarta i karttjänsten används Lantmäteriverkets terrängkarta eller en flygbild, på vilken man möjligtvis kan se något som inte finns på terrängkartan. Open Street Map (OSM) är också ett av bakgrundsmaterialen i Karttakerttu, eftersom den visar fler stigar i vissa områden. OSM är ett globalt geodatamaterial som framställts genom kollektiv innehållsproduktion.

– Problemet med att kartlägga skogsstigar ligger i att de inte syns på flygbilder, eftersom de täcks av träden. Det är svårt att kartlägga dem med fjärranalysmetoder. Idén bakom crowdsourcingen inom framställningen av kartor är att få människors lokalkännedom med på kartorna. Man vet var stigarna i hemtrakterna går, berättar Mari Laakso från Geodatacentralen vid Lantmäteriverket, som lett utvecklingen av Karttakerttu.

Hur använder man Karttakerttu?

Vem som helst kan titta på kartan och informationen på den utan att registrera sig, men om du vill lägga till uppgifter i tjänsten – exempelvis din favoritstig som inte finns där ännu – måste du registrera dig. På så sätt kan den som skapat innehållet senare även ta bort sina egna uppgifter.

– Karttakerttu är webbläsarbaserad, eftersom vi ännu inte har resurser för en mobilapplikation. Karttakerttu fungerar dock responsivt även mobilt, men en nativapplikation skulle vara ännu bättre – kanske kommer en sådan senare, säger Mari Laakso.

I Karttakerttu finns en Edit-knapp, en liten penna med vilken man kan rita linjer och punkter, men det är också möjligt att importera filer.

– Själv lagrar jag mina rutter på min sportklocka och importerar gpx-filen direkt till karttjänsten. Detta är behändigt när det gäller en längre rutt som fattas helt och hållet på kartan. För mobiltelefoner finns det också olika gps-spårningsapplikationer som man kan lagra rutter med, berättar Laakso.

Vilken användare som helst kan bearbeta eller precisera objekt som importerats till Karttakerttu, men man kan inte ta bort andras objekt.

Karttakerttu en del av den nationella terrängdatabasen

Karttakerttu har tagits fram inom projektet Kansalaisen maastotietokanta ("Nationella terrängdatabasen för medborgare"), som är en del av Den nationella terrängdatabasen, ett projekt som Lantmäteriverket genomför tillsammans med sina samarbetsparter. Resultaten från piloten Karttakerttu har betydelse för vilken roll kollektiv insamling av information kommer att ha vid insamling av terrängdata vid Lantmäteriverket i framtiden.

Mera information:

www.karttakerttu.fi

Äldre forskare Mari Laakso, 050 369 5390, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi