Hoppa till huvudinnehåll

Nya metoder ger uppgifter om skogstillgångarna – till och med per träd

Skogsdatabasen innehåller framräknade uppgifter om över 100 miljoner träd i de finländska skogarna. Singelträdtolkning ger mer detaljerad information om skogstillgångarna än de traditionella gitter- och figurbaserade metoderna. Med exaktare information om träden kan man lämna de mest livskraftiga, bäst kolbindande träden kvar i skogen och fatta beslut som bättre stödjer den biologiska mångfalden.

Metsä.
Bild:
Julia Hautojärvi/Maanmittauslaitos

Inom kompetenscentret UNITE har man utarbetat metoder för framtagning av trädnivådata. I kartvyn i Skogsdatabasen kan man betrakta alla enskilda träd, sorterade efter längd och trädslag. Uppgifterna räknas fram utifrån Lantmäteriverkets öppna laserskanningsdata. Kartan åskådliggör den regionala fördelningen av trädbeståndet och ger därmed även information om avverkningsmöjligheterna. 

 Kuva. Vasen: Metsäkannan karttanäkymä. Eri puulajit kuvattuna eri värein. Mitä pidempi puu on sitä tummempi ja suurempi yksittäinen väritetty ympyrä. Keskimmäinen ja oikea: Käyttäjän valitsemalle alueelle haetut tilastotiedot lajiteltuna puulajeittain.
Bild. Vänster: Kartvy i Skogsdatabasen. Varje träslag markeras med egen färg. Ju högre ett träd är, desto mörkare och större är dess cirkel. Mitt och höger: Statistiska data om det område som användaren valt, sorterade efter träslag.

                                                                                        Singelträdtolkning ger mer detaljerad information om skogstillgångarna

– Skogsdatabasen har tagits fram för att underlätta visualiseringen av skogarna och granskningen av statistikdata. Kartvyn och heltäckande statistikdata i databasen gör det lättare att kartlägga skogens ekonomiska värde och behovet av skötsel. Skogsdatabasen räknar fram statistik över till och med tusentals hektar på bara några sekunder, säger biträdande forskare Matti Hyyppä vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.

Singelträdtolkning möjliggör också exaktare planering av avverkningar. Då kan man ta ut det virke som behövs och spara de mest livskraftiga träden.

– Med exaktare information om träden kan man lämna de mest livskraftiga, bäst kolbindande träden kvar i skogen och fatta beslut som bättre stödjer den biologiska mångfalden. På så sätt kan skogens kapacitet som kolsänka höjas med upp till 10 procent, säger professor Juha Hyyppä vid Lantmäteriverkets Geodatacentral. 

– Befintliga nationella laserskanningsdata kanske inte räcker till för en sådan optimering, men resolutionen i det laserskannade materialet ökar hela tiden, vilket ger oss mer och mer kvalitetsdata, fortsätter Juha Hyyppä.

Informationen ska kunna utnyttjas  

För att forskningsdata ska kunna tillvaratas i praktiken, ska de verktyg som tagits fram integreras i befintliga system. Den information som systemen tillhandahåller ska vara utformad så att olika användare kan fatta beslut utifrån den. 

– En skogsvårdsplanerare har kanske mer tid och vilja att göra val i systemet om vad som ska tas med i beräkningarna, medan en skogsmaskinförare behöver få informationen i en så tydlig och enkel form som möjligt. säger ledande experten Heli Honkanen vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.

Att tillgodose de olika målen som ställts för skogsbruket är också en utmaning för systemen. När systemet räknar fram planer måste det kunna tillhandahålla information för beslutsfattande, som tar hänsyn till de olika målen samtidigt: det går inte att först optimera pengarna och sedan exempelvis kolbalansen. 

Skogsdatabasen har byggts upp för testanvändning, i syfte att demonstrera möjligheterna med singelträdtolkning. På lång sikt vill man integrera de nu framtagna metoderna för singelträdinventering i skogsdatasystemen och stödja produktionen av information i dem. Nya kvalitetsdata läggs till hela tiden. Singelträdtolkning kräver singelträddata som referens. Vi utvecklar hela tiden automatiska referensmätsystem som ger möjligast exakta kvalitetsdata om trädbeståndet. De enklaste kvalitetsdata innehåller information om trädslag och stamkurva, medan de mest komplexa data innehåller information om densitet, kvistighet och vitalitet. 

–Till skogsdatabasen kommer också att fogas möjligheten att automatiskt räkna fram en virtuell skog. Funktionen kan användas bland annat för att visualisera åtgärder som genomförs i skogen. Vårt mål är att ska en så naturtrogen virtuell skog att det går att identifiera platsen i terrängen, säger Juho-Pekka Virtanen, som är forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral och teknisk expert på Forum Virium. 

För testning av Skogsdatabasen söks personer som arbetar med skogsdatasystem och som vill ge feedback om systemet. Är du intresserad? Kontakta i så fall systemadministratören på matti.hyyppa@lantmateriverket.fi

Ytterligare information lämnas av

Juha Hyyppä, avdelningschef, juha.hyyppa@maanmittauslaitos.fi
Matti Hyyppä, biträdande forskare, matti.hyyppa@maanmittauslaitos.fi
Juho-Pekka Virtanen, forskare, juho.virtanen@maanmittauslaitos.fi
Heli Honkanen, ledande expert, 040 661 6004, heli.honkanen@maanmittauslaitos.fi

Information till medierna
Forskning
Geodatacentralen

Nyheter och artiklar