Hoppa till huvudinnehåll

Ägoreglering

Genom ägoreglering förbättrar och moderniserar man skiftesläggningen. Ägoreglering är en lantmäteriförrättning där man rättar till en splittrad fastighetsstruktur för att motsvara dagens behov.

En ägoreglering förbättrar jord- och skogsbrukets lönsamhet. Genom att samla ihop åkerägorna kan man spara jordbrukarens tid, minska på jordbrukstrafiken och sänka odlingskostnaderna. Vid reglering av skogsägor blir skiftena större, vilket sänker helhetskostnaderna för skogsvård och ökar inkomsten från stämplingsposterna stämplat bestånd.

En bra fastighetsstruktur ger livskraft till området för flera decennier framåt.

Lantmäteriverket förbättrar ägoregleringarna hela tiden så att de ska bli ett mångsidigare och snabbare arbetsredskap. På olika håll i Finland pågår nya typer av ägoregleringsprojekt.

Ansök om ägoreglering

Om du blev intresserad av ägoreglering, kontakta Lantmäteriverkets kundservice (kundservice@lantmateriverket.fi). Du behöver inte känna till andra parter i förväg.

Lantmäteriverket ordnar ett diskussionstillfälle på begäran av markägare som är intresserade av ägoreglering. Där kan du som markägare begära en ägoregleringsutredning. I utredningen undersöker man markägarnas vilja och möjlighet att delta i en ägoreglering. Utredningen är avgiftsfri för markägare.

Genomförande av en ägoreglering

En förutsättning för att en ägoreglering ska genomföras är att nyttan är större än kostnaderna, och att man genom ägoregleringen väsentligt kan förbättra skiftesläggningen. Dessutom ska markägarnas stöd för ägoregleringen vara starkt.

Den nya skiftesläggningen planeras utgående från förhandlingar med deltagarna i ägoregleringen. Förhandlingarnas resultat fastställs vid ägoregleringen. Samtidigt avgörs även tidpunkten för bytet av skiften. Om värdet av ägor som byts ut skiljer sig, betalar markägarna likvidersättning till varandra.

Vanliga frågor
Vem är sysslomän vid en ägoreglering och vilka är deras uppgifter?

Sysslomännen vid en ägoreglering är utvalda representanter bland markägarna på ägoregleringsområdet. De bistår förrättningsingenjören och de två gode männen med att verkställa åtgärderna vid ägoregleringen. Till sysslomännens uppgifter hör bland annat att

  • bistå med att begära och handlägga anbud för entreprenader
  • välja entreprenör på delägarnas vägnar, med fullmakt av ägoregleringssammanträdet
  • förmedla information mellan delägarna och förrättningsmännen.
     
Vem beslutar vid en ägoreglering? Röstar man?

Utgångspunkten för en ägoreglering är markägarnas önskemål och behov. Ägoregleringen genomförs om den har ett starkt understöd bland markägarna i regionen och den är ekonomiskt lönsam. Under genomförandet ordnas inga omröstningar, utan besluten fattas av en förrättningsingenjör och två gode män (förrättningsmän). Markägarna har ändå goda möjligheter att påverka. Markägarna får lämna sina synpunkter innan beslut fattas, och till exempel vid planeringen av den nya skiftesplaceringen ordnas flera samråd för att justera planen enligt markägarnas målsättningar.

Varför behövs en ägoreglering? Räcker det inte med att byta åkerskiften mellan två gårdar?

Markägarna har mycket svårt att hitta lämpliga skiften som de kan byta sinsemellan. Vid ägobyten mellan två ägare är det svårt att få arealerna att gå jämnt ut. Vid en ägoreglering kan man planera ägobyten mellan flera markägare, vilket ger ett betydligt bättre resultat än byten mellan två gårdar. Dessutom är kostnaderna för ägobyten högre än för ägoreglering.

I praktiken görs det väldigt få direkta ägobyten mellan markägare.

Hur länge tar en ägoreglering?

En ägoreglering tar vanligtvis 3–5 år. 

Är det frivilligt att delta i en ägoreglering?

För att inleda en ägoreglering krävs att den har ett starkt understöd bland de lokala markägarna. Det är möjligt att enskilda gårdar tas med i ägoregleringen oavsett om markägaren motsätter sig, om det är viktigt med tanke på att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesplacering. Utgångspunkten är ändå att ägoregleringen inte får försämra ställningen för någon.

Vad är nyttan med ägoreglering?

Ägoreglering är ett sätt att modernisera gårdarnas uppbyggnad och utveckla markanvändningen på landsbygden.

Den största nyttan med ägoreglering av åkermark är att den minskar odlingskostnaderna genom större åkerskiften som ligger närmare gårdens driftcentrum.

Ägoreglering bidrar till att minska jordbrukstrafiken, tidsförbrukningen för odling och odlingskostnaderna. Samtidigt ger jordbruket bättre avkastning och jordbrukarna orkar bättre med arbetet.

Ägoreglering är bra för miljön och klimatet genom att åkerarbetena blir effektivare och jordbrukstrafiken minskar. Det ger också bättre trafiksäkerhet på landsvägarna.

I samband med ägoregleringar utförs också dikning för bättre vattenhushållning på åkrarna och anläggs odlingsvägar.  

Fördelarna med ägoreglering kan ökas genom statens markköp. Staten köper åkermark på området för ägoregleringen för användning som bytes- och tilläggsmark vid ägoregleringen.

Ägoregleringar bidrar till självförsörjningen av livsmedel och försörjningsberedskapen samt till en fungerande livsmedelskedja.

Även ägarna till utarrenderade åkrar bör med fördel delta i ägoregleringen. Genom regleringen erhålls större och bättre belägna åkerskiften vars dränering sätts i skick. Det höjer åkrarnas värde och gör dem mer attraktiva för arrendatorer.

Lönar det sig för mig att sälja mina åkrar till staten?

Vid fastighetsförsäljning betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten. Vid en normal fastighetsöverlåtelse
betalar säljaren skatt på 60 procent av försäljningspriset. Då köparen är
staten, betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten för endast 20 procent av försäljningspriset.

Upprättande av köpebrev är gratis för säljaren då köparen är NTM-centralen. 
Köparen, dvs. NTM-centralen, betalar kostnaderna för lagfart och styckning.

Staten är en neutral köpare vid markköp. Försäljning av mark till staten möjliggör bättre planering och placering av skiftena.

Då säljaren är en pensionär ska man gärna ansöka med utkast till köpebrev om ett förhandsbeslut från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). LPA:s pensionsbeslut har understött statens markanskaffning för ägoregleringen och har inte påverkat pensionerna.

Jag har arrenderat ut min åker, så varför ska jag vara med i ägoregleringen?

Ägoregleringen är en investering i framtiden som syftar till att säkerställa kontinuiteten på gårdarna. En levande landsbygd och ett lönsamt jordbruk i regionen är i alla jordbrukares intresse. Det säkerställer livskraften och utvecklingen i regionen. Samtidigt bidrar det till självförsörjningen på livsmedel samt försörjningsberedskapen.
Genom att delta i ägoregleringen kan du eventuellt få större skiften och bättre placering av dem. I kombinations med förbättrad dränering höjer det värdet på dina åkrar. Genom ägoregleringen kan du öka arrendatorernas intresse för att arrondera dina åkrar, eftersom dina skiften efter ägoregleringen kan brukas med moderna jordbruksmaskiner.

Trafiksäkerheten blir bättre och miljöbelastningen minskar då onödig jordbrukstrafik minskar.

Om du i samband med ägoregleringen vill avyttra dina åkrar får du en betydande skatteförmån jämfört med normal försäljning. Dessutom är det vid ägoreglering ofta möjligt att byta ut åkermark mot skogsmark.

Är de beslut som fattas vid ägoregleringen bindande för mig?

De beslut som fattas vid ägoreglering är bindande. Därför är det viktigt att aktivt delta vid utarbetandet av besluten och hålla kontakt med dem som genomför ägoregleringen. Genom att vara aktiv får du också den bästa nyttan av ägoregleringen. Ändringar i skiftesplaceringen kan göras även om du inte deltar i utarbetandet och mötena.

Är kostnader för anläggning av diken och vägar vid ägoreglering avdragbara i beskattningen?

Ja. En del av kostnaderna för anläggning av diken och vägar kan dras av som årsutgifter, en del som avskrivningar och en del utgör kostnader som höjer markens anskaffningspris. Skattebehandlingen av olika åtgärder framgår av tabellen nedan.

Kostnader Avdrags-% Skatteblankett
Täckdikning 20 2
Skogsdikning 15 2C
Skogsväg 15 2C
Omkretsdike som förbättrar dräneringen årsutgift 2
Odlingsväg (förbättring av gammal) årsutgift 2
Nytt omkretsdike post som höjer markens anskaffningsvärde  
Odlingsväg (ny väg) post som höjer markens anskaffningsvärde  
Rationaliseringsröjning post som höjer markens anskaffningsvärde  
Grundtorrläggning = utfallsdikning

post som höjer markens anskaffningsvärde

årsutgift om det är fråga om underhåll av nätet av utfallsdiken

 

Enligt gällande beskattningspraxis får moms på kostnaderna för anläggning av diken och vägar dras av i beskattningen.

Mer information lämnas av Skatteförvaltningen.

Hur mycket kostar det för mig att delta i ägoregleringen och när ska jag betala avgifterna?

Staten står för kostnaderna för ägoregleringen och för anläggningen av de diken och odlingsvägar som behövs för odlingsregleringen medan regleringen genomförs. En del av kostnaderna återkrävs när ägoregleringen har avslutats.  

Fastighetsförrättningsavgiften faller till betalning när ägoregleringen är klar. Beloppet på den avgiften beror på hur stor nytta markägaren har fått av ägoregleringen. Om markägaren inte har fått någon nytta, så behöver hen inte heller betala någon avgift. Finska staten står för en del av förrättningskostnaderna vid ägoreglering.

Börja använda Suomi.fi-meddelanden

Du får lantmäteriförrättningarnas handlingar i elektroniskt format direkt till dig själv.

Beställ en e-faktura – miljön tackar dig

E-fakturan är ett enkelt och säkert sätt att ta emot Lantmäteriverkets fakturor i din egen nätbank.