– Det är viktigt att kunden får tillgång till aktuella uppgifter i fastighetsregistret. När KALPA-registret togs i bruk konstaterade man att det i fastighetsdatasystemet fanns betydande skillnader i arealuppgifterna för samfällda vattenområden, mellan områdets faktiska och i registret införda arealuppgifter, berättar registerchefen Mauno Pyykönen.
I fastighetsdatasystemets arealuppgifter upptäcktes tre typer av fel: vattenarealen var registrerad som markareal, fastighetens areal kunde saknas eller vattenarealen inte alls motsvarade kartfiguren i fastighetsdatasystemet.
– Vattenområdenas arealer inverkar på hur många röster ägare av vattenområden har vid fiskeriområdets stämma samt på de ägarersättningar som fördelas på basis av vattenområdenas arealer, säger Markku Tuomainen, fiskebiolog vid NTM-centralen i Norra Savolax.
Lantmäteriverket har till uppgift att fatta beslut om precisering av arealer
Jord- och skogsbruksministeriet inledde ett projekt där fiskerimyndigheterna (i NTM-centralerna och ministeriet), Forststyrelsen och Lantmäteriverket inledde ett projekt för att korrigera de mest betydande felen. Rättelser kräver i allmänhet att de berörda fastigheterna hörs och beslut fattas.
– En egen utmaning för registreringen av vattenarealerna utgörs av naturliga variationer i vattenområdena: vattenytans höjd varierar (medelhöjd), marken stiger, sjöar försumpas, nya fåror bildas och mynningar slammar upp. Ändringarna är inte nödvändigtvis av praktisk betydelse, men det är viktigt att det i fastighetsregistret finns en fastställd vattenareal. Man kan alltid ansöka om kontroll av den, berättar Tuomainen.
Lantmäteriverket fick i uppgift att fatta beslut om precisering av arealerna samt göra därtill hörande arkivundersökningar och rättelser av fastighetsregisterkartan. Besluten om precisering av arealerna och registreringarna av dem fattades av registeringenjören Tarja Koponen, registersekreteraren Malla Kovapohja utförde beredningsarbetena.
– Hela projektet med korrigering av arealuppgifterna var motiverande och pragmatiskt. Det var känt att det fanns ett aktuellt, praktiskt behov av att korrigera arealuppgifterna, särskilt med tanke på KALPA-registret, konstaterar registersekreteraren Malla Kovapohja.
Tillförlitliga och aktuella uppgifter i KALPA-registret som slutresultat för projektet
Fram till början av hösten 2021 korrigerades mer än 550 vattenarealuppgifter. I den följande delen preciserades i huvudsak uppgifter om Forststyrelsens fastigheter i fråga om vattenarealer: i dessa stora fastigheter i Lappland hade vattenarealerna registrerats mycket ungefärligt, till exempel avrundat till jämna hundratals hektar. Det var alltså fråga om interna förhållanden mellan samma ägares mark- och vattenarealer, som nu preciserades genom projektet. Som ett resultat av projektet får KALPA-registret nu i fastighetsdatasystemet tillgång till tillförlitliga och aktuella uppgifter om de registerenheter som registret behöver.
– Genom projektet fick vi erfarenhet bland annat av att söka separat finansiering, utarbeta anvisningar, projektarbete och teamarbete med kunder samt av att arbeta enbart i Teams-miljö. Det finns fortfarande användning för dessa erfarenheter i framtiden, eftersom fastighetsregistret har ett betydande antal registerenheter vars arealer kräver preciseringar, säger Pyykönen.
Ytterligare information
Registerchef Mauno Pyykönen, 040 015 0745
Registeringenjör Tarja Koponen, 050 564 4247
Registersekreterare Malla Kovapohja, 050 338 2506
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Markku Tuomainen, fiskebiolog, 0295 016 562, markku.tuomainen@ely-keskus.fi