En ägoreglering är en lantmäteriförrättning som reparerar en fastighetsstruktur som splittrats med tiden, så att den motsvarar dagens behov.
− Den splittrade åkerägostrukturen i Finland försämrar jordbruksnäringarnas lönsamhet. Den dåliga ägostrukturen tillsammans med strukturomvandlingen inom jordbruket har lett till en konkurrenssituation som är mindre gynnsam för de gårdar som söker tillväxt. Detta påverkar hela livsmedelskedjans lönsamhet, säger Timo Potka, direktör med ansvar för ägoreglering vid Lantmäteriverket.
Ägoreglering är i praktiken nästan det enda sättet att utveckla gårdarnas nuvarande ägostruktur. Den fastighetsstruktur som har uppnåtts genom ägoreglering förblir god och utvecklas ytterligare. Lantmäteriverket utvecklar ständigt ägoregleringen till ett mångsidigare och snabbare arbetsredskap.
Miljontals euro i fördelar
Mellan 2010 och 2022 slutfördes 81 åkerägoregleringar. Deras sammanlagda areal uppgår till 108 000 hektar (ha). I genomsnitt reglerades 8 300 ha ägor om året. Lantmäteriverket har beräknat nettonyttan av de ägoregleringar som gjorts under de senaste 12 åren, dvs. fördelarna minus kostnaderna för ägoregleringen. De sammanlagda nettovinsterna uppgick till 50,1 miljoner euro. De genomsnittliga nettovinsterna uppgick till 3,86 miljoner euro per år och bestod bland annat av en minskning av odlingskostnaderna och en förbättring av trafikens smidighet och säkerhet.
För närvarande pågår ägoregleringar av åker- och skogsmark på 36 områden med en sammanlagd areal på 52 000 hektar. På initiativ av markägarna utreds dessutom möjligheten till ägoreglering på 13 områden, vilkas sammanlagda areal är 35 000 ha. Intresset för ägoreglering har ökat under de senaste åren.
Genom ägoreglering främjas flera mål för hållbar utveckling
Vid jord- och skogsbruksministeriet har ett program för utveckling av åkrars fastighetsstruktur utarbetats enligt regeringsprogrammet. Syftet med programmet är att förbereda och verkställa åtgärder som hänför sig till fastighetsstrukturen för att förbättra jordbruksproduktionens konkurrenskraft med beaktande av påverkan på miljön, vattendrag, klimatet och den biologiska mångfalden.
Utöver utvecklingen av fastighetsstrukturen och förbättringen av förutsättningarna för jordbruk främjar ägoregleringen flera mål för hållbar utveckling:
- I takt med att körsträckorna blir kortare och åkerarbetet effektivare minskar användningen av fossila bränslen och de utsläpp som användningen orsakar. Jordbruksmaskinernas livslängd förlängs till följd av att den extra körningen minskar.
- Ägoregleringen minskar behovet av röjning av nya åkrar, vilket minskar jordbrukets klimatavtryck.
- När jordbrukstransporterna på de allmänna vägarna minskar, blir trafiken smidigare och trafiksäkerheten bättre. Också plankorsningar som blir överflödiga kan avlägsnas i samband med ägoreglering.
- De vattenförvaltningsåtgärder som vidtas vid ägoreglering minskar vattenbelastningen och klimatutsläppen.
- Ägoregleringarna gör den finländska livsmedelsproduktionen mer lönsam och förbättrar därmed matsäkerheten.
- Ägoreglering kan öka en hel bys livskraft, eftersom den är ett gemensamt utvecklingsprojekt för byn.
− Genom ägoreglering främjas i fortsättningen klimatmålen för markanvändningssektorn i samarbete med markägarna och andra aktörer, bland annat genom att våtmarker upprättas och underproduktiva åkrar beskogas. Tyngdpunkten ligger framför allt på låglänta och underproduktiva torvåkrar. Samtidigt betonas möjligheten att upprätta våtmarker, berättar servicechef Juha Patana från Lantmäteriverket.
Ytterligare uppgifter
Timo Potka, direktör, 040 518 1824, timo.potka@lantmateriverket.fi
Juha Patana, servicechef, 040 092 6672, juha.patana@lantmateriverket.fi
Läs mer