Planeringen och beredningen av MaaVa förutsätter ett ovanligt tätt och förtroendefullt samarbete med kommunsektorn. Även samarbetet med andra organisationer som skapar och utnyttjar uppgifter i registren är viktigt. Fastighetsregistret upprätthålls förutom av Lantmäteriverket av 70 kommuner. För att säkerställa samarbetet har en extern styrgrupp inrättats för programmet där det även finns representanter för Kommunförbundet och kommunerna.

Vad görs i det treåriga MaaVa-programmet? 

Syftet med det treåriga programmet är att:

• Säkerställa förutsättningarna för genomförande av den nya landadministrationshelheten 

• Stöda lagstiftningsarbetet 

• Definiera uppfattningen om omfattningen av reformbehovet 

• Förstärka synligheten för Lantmäteriverkets och samarbetsparternas verksamhet samt tillsammans speciellt definiera den gemensamma målbilden för helheten.  

För att förenkla den nuvarande informationssystemshelheten har programmet också till uppgift att starta och schemalägga åtgärder till stöd för detta.

Programmets mål har Lantmäteriverket redan en gemensam uppfattning om, och de godkändes i den interna styrgruppen. Även den externa styrgruppen behandlade målen den 15 februari, och dessa kan vid behov ändras under programmets gång genom beslut av styrgruppen.

Lagstiftningen har inte lyckats hålla jämna steg med förändringarna inom digitaliseringen, och avsikten är att främja projekt för lagstiftningsändringar som stöder reformen. För att genomföra reformarbetet behöver vi också lagändringar som förenklar processen och registerinnehållet. I programmet skapas också en helhetsbild av all lagstiftning som styr verksamheten och informationen.

— Programmet har också som uppgift att informera lagstiftare och beslutsfattare för att främja projektet och säkerställa finansieringen. En preliminär uppskattning av reformens totala kostnader är 50–100 miljoner euro. En så här stor reform är förknippad med stora risker som bör identifieras så bra som möjligt redan i denna beredningsfas, säger Heikki Lind, ordförande i Lantmäteriverkets interna styrgrupp. 

Med arkitekturarbete skissas helheten som stöd för beslutsfattandet – Kundernas behov och roller måste identifieras 

Som en del av programmet inleds i början av mars ett projekt för att beskriva och definiera arkitekturen. Projektet stöder programmets mål genom att göra bilden av landadministrationshelhetens nuläge klarare och generera information som stöd för reformen. Projektet pågår till slutet av programmets målsatta tidsplan, 30.9.2025. I arkitekturarbetet kommer man att utnyttja experter från såväl Lantmäteriverket, kommunerna som intressegrupper. 

Utöver kommunerna producerar cirka 15 organisationer inom den offentliga förvaltningen uppgifter till fastighets-, lagfarts- och inteckningsregistret. Den informationstjänst som produceras ur dem utnyttjas av såväl medborgarna som många organisationer inom den offentliga och privata sektorn. 

— Identifiering av kundens behov och deras roller är ett av de viktigaste målen. Ett centralt mål i programmet i anslutning till informationsinnehållet är att få ett beslut om att införliva inskrivningsdelen i reformen, fortsätter Heikki Lind. 

Andra stora riktlinjer i anslutning till informationsinnehållet dras upp om övergång till dagsaktuellt register, stöd för historiska uppgifter och behovet av att märka ut nya registerenheters läge i terrängen. Även möjligheterna för datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) att förnya arbetssätten utreds i detta program. 

— I programmet fokuserar man på att beskriva nuläget och de förändringar som behövs.  Skapandet av förnyade produktionstillämpningar kommer att starta först efter detta program. Även då kräver genomförandet en upphandlings- och definitionsfas, först efter detta inleds den egentliga tekniska uppbyggnaden av helheten, summerar Heikki Lind.

Mera information:

• Irma Lähetkangas, programmets ägare och den externa styrgruppens ordförande  
• Heikki Lind, ordförande för den interna styrgruppen