Lantmäteriverket och jord- och skogsbruksministeriet beställde en kostnads- och intäktsanalys av adressuppgifter hos Spatineo Oy. De experter från organisationer som intervjuades för analysen var mycket positiva till ett nationellt adressinformationssystem. Enligt de intervjuade skulle ett riksomfattande adressinformationssystem i stor utsträckning gagna hela samhället och dess olika aktörer. Transportsektorn skulle gynnas mest av ett riksomfattande adressinformationssystem.

– Kostnads- och intäktsanalysen genomfördes eftersom det i detta skede av planeringen var nödvändigt att närmare utreda adressdataanvändarnas synpunkter på fördelarna med och kostnadsbesparingarna av ett nationellt adressinformationssystem. Resultaten visar att det finns ett tydligt behov av ett nationellt adressinformationssystem och att fördelarna med det skulle vara uppenbara för användarna. Arbetet blir smidigare och besparingar skapas. Analysen ger oss tydliga siffror och hjälper oss också att rikta utvecklingsarbetet i fortsättningen, säger ledande expert Mari Laakso på jord- och skogsbruksministeriet.

I arbetet utredde man möjliga användningsområden, potentiella fördelar och kostnader för det riksomfattande adressinformationssystemet genom att intervjua 18 organisationer från olika verksamhetsområden. I centrum för arbetet fanns privata företag från några olika branscher, av vilka transportbranschen var mest representerad. Från transportbranschen var olika aktörer med, till exempel varuleverans- och persontransportföretag. Dessutom undersöktes fördelarna och kostnaderna för ett antal välfärdsområden. Det företag som utförde utredningen gjorde också en metaanalys av fördelarna med att använda adressuppgifter utifrån internationella och nationella utredningar.

Informationens kvalitet ger störst nytta

Enligt utredningen är adressuppgifternas goda kvalitet till störst nytta. Särskilt när det gäller transporttjänster skulle man kunna dra nytta av högkvalitativa adressuppgifter. I rapporten konstateras att på grund av felaktiga adressuppgifter förlorar transportbranschen tusentals arbetstimmar varje dag, vilket motsvarar minst 5,8 miljoner euro, eventuellt upp till 88 miljoner euro per år.

Dessutom kommer organisationerna att få nytta av att slippa upprätthålla adressuppgifter i egna system och avgiftsbelagda adresskällor. Kostnader uppstår vid införandet av adressinformationssystemets gränssnitt, där de intervjuade bedömer att arbetstiden som behövs är några arbetsdagar till ett par veckor, beroende på organisationens egen kompetens och arkitektur.

En del privata företag uppgav att adressinformationssystemet möjliggör ny affärsverksamhet och eventuellt nya arbetstillfällen. Omfattningen bedömdes inte av företagen.

– Den riksomfattande enhetligheten, kvaliteten och tillgängligheten av adressuppgifter är viktiga inte bara för en effektiv logistik utan också för den inre säkerheten och i framtiden även för utvecklingen av exempelvis den automatiska trafiken. Nästan alla andra europeiska länder har redan ett nationellt adressinformationssystem. Adressuppgifterna har också identifierats som så kallat värdefullt informationsmaterial som ska vara öppet tillgängligt från alla EU-medlemsstater, säger Jani Kylmäaho, utvecklings- och digitaliseringsdirektör vid Lantmäteriverket.

Förutsättningar för att fördelarna ska kunna uppnås

I arbetet klarlades också förutsättningarna för att fördelarna ska kunna uppnås. Dessa krav togs upp i svaren:

• Adressuppgifterna i hela Finland bör lätt kunna nås från en enda källa. De intervjuade organisationerna använder för närvarande sammanlagt 21 olika adressuppgiftskällor och en organisation har i regel flera adressuppgiftskällor. En tredjedel av de intervjuade organisationerna för ett eget adressregister.
• Adressuppgifterna ska vara riktiga och aktuella. Kvalitetsinformation som är användbar för användarna är:
  • Lokaliseringens riktighet, både vad gäller adress och koordinater
  • Innehållsmässig täckning: adressuppgifterna innehåller de specificerade uppgifterna (inga brister, inga överflödiga uppgifter)
  • Geografisk täckning: enhetligt modellerade adressuppgifter över hela Finland eller åtminstone i så stor utsträckning som möjligt
  • Riktighet och exakthet: adressuppgifterna motsvarar verkligheten
• Adressuppgifterna bör finnas tillgängliga i maskinläsbart format och kunna länkas till andra datalager för sammanställning av uppgifter.
•  Vad adressuppgifterna åtminstone ska innehålla: adressnamn, adressnummer, adressens positionspunkt (koordinat), trappbokstav, lägenhetsnummer, uppgifter om ingångar och åtkomstpunkter. I detta arbete utreddes inte behovet av postnummer eller adressanstalt, som upprätthålls av Posti.
• Så omfattande och exaka uppgifter som möjligt om ingångar och/eller åtkomstpunkter inklusive koordinater. De flesta som intervjuades anser att transporternas effektivitet och smidighet ökar mest av uppgifterna om de så kallade sista metrarna i adressuppgifterna, till exempel ingångskoordinaterna och lägenhetsnumret.
• För att genomföra detta krävs ny lagstiftning

Den nya lagstiftning som ett riksomfattande adressinformationssystem kräver har beretts under jord- och skogsbruksministeriets ledning tillsammans med kommunerna och andra intressenter. Beredningen av informationssystemet framskrider vid Lantmäteriverket. För att kunna inleda det egentliga genomförandet av adressinformationssystemet krävs dock ytterligare en totalfinansiering och ett stadfästande av lagstiftningen.

Mer information

Lantmäteriverket: Utvecklings- och digitaliseringsdirektör Jani Kylmäaho

+358 40 4890307, jani.kylmaaho@maanmittauslaitos.fi

Jord- och skogsbruksministeriet: Ledande expert Mari Laakso

+ 358 295162171, mari.laakso@gov.fi