En inlösningskommission som leds av Lantmäteriverkets lantmäteriingenjör förordnar det elöverföringsbolag som fungerar som inlösare att längs med kraftledningslinjens sträckning betala en full ersättning som motsvarar den förlorade egendomens marknadsvärde. Lantmäteriverket är inte en part i det arrendeavtal som markägaren gör med vindkraftsbolaget.
Vid inösning av skog är markbotten endast en delfaktor i ersättningen
Skogsskiftets hektarpris och därmed även den ersättning som betalas som inlösningsersättning för skogsmark beror i hög grad på vilken typ av skog det är fråga om.
– Vid bestämmandet av inlösningsersättningar för skogsmark används den så kallade summavärdemetoden. Då utgörs skogens totala värde av summan av skogens egendomsdelar, säger direktör Mauri Asmundela som vid Lantmäteriverket ansvarar för inlösningar och värderingar.
– I den offentliga diskussionen får man ofta den bilden att värdet på skogens trädlösa markbotten skulle utgöra det totala värdet på den skog som inlöses, vilket inte stämmer, säger Asmundela.
Då skogens marknadsvärde bestäms är det kalkylmässiga avkastningsvärdet på trädlös markbotten endast en av kalkyleringsfaktorerna. Storleksklassen av frivilliga skogsköp, och därmed även den totala ersättningen som markägaren får vid en inlösning, är mångdubbelt större än ersättningen för markbotten.
Utöver markbotten ingår trädbeståndets avverkningsvärde, förväntningsvärdet på växande trädbestånd och plantbeståndets värde som delfaktorer i summavärdet. Dessutom beräknas på summavärdet en korrigering av det totala värdet som härleds från marknadspriserna och som under de senaste åren har höjt priserna.
Exempel: skogsmarkspriser i Ijo kommun
I Yles MOT-program som sändes i teve 11.3.3024 användes som exempel Ijo kommun. Där gjordes enligt Lantmäteriverkets köpeskillingsstatisktik år 2023 totalt 32 sådana köp av skogsmark där arealen på köpobjekten var mer än 2 hektar. I dessa köp var objektens genomsnittliga areal cirka 52 hektar och köpeskillingens median cirka 2 300 euro/hektar och den genomsnittliga köpeskillingen cirka 3 000 euro/hektar. Av detta kan härledas att den genomsnittliga ersättningen enligt inlösningslagen som betalas till markägare i Ijo kommun i 2023-års prisnivå skulle vara cirka 2 300–3 000 euro/hektar.
Tapio Oy:s summavärdetabeller (på finska) ger en kalkyleringsmässig avkastning för trädlös skogsmark på karg mo 140 euro/hektar och på frisk mo 440 euro/hektar på kustområdet i Norra Österbotten, i vilket Ijo kommun som hänvisades till i programmet MOT ingår.
Arrendeavkastningen för vindkraftverk och skogsmarkens pris
Lantmäteriverket är inte en part i det arrendeavtal som markägaren gör med vindkraftsbolaget om vindkraftverksområdet. I offentligheten har det sagts att arrendenivån i dessa arrendeavtal skulle vara så hög att avkastningsvärdet på ett utarrenderat område blir flerdubbelt jämfört med det marknadsvärde som används vid köp av skogsmark. Dessutom är det ofta möjligt att fortsätta idka skogsbruk i vindkraftverkets närmiljö.
Skogsmarkens pris har stigit under flera års tid (se exempelvis 8.2.2024 Lantmäteriverkets statistikmeddelande). År 2023 gjordes i Finland sammanlagt flera än 4 000 köp av skogsmark och medianköpeskillingen var cirka 3 900 euro per hektar. I Nyland och Egentliga Finland var köpeskillingarnas median högre än 6 000 euro per hektar och i Lappland var den cirka 1 400 euro per hektar.
– Det ser ut att vara en verkligt stor skillnad mellan huruvida det är ett kraftverk eller en kraftledningslinje som placeras i den egna skogen. Om den egna skogen får en kraftledning säkerställer inlösningslagen en full ersättning som baserar sig på skogens marknadsvärde för förlusterna.
Vid inlösning överförs äganderätten eller nyttjanderätten till mark från markägaren till staten, kommunen eller ett företag med stöd av ett offentligt intresse som anknyter till samhällets utveckling, till exempel en väg, en kraftlinje eller ett naturskyddsområde. Syftet med inlösning är att göra det möjligt att tillgodose samhällets behov även om markägaren inte frivilligt vill sälja sin mark eller ge tillstånd till placering av en kraftöverföringskabel på sin mark.
Mer information
Direktör Mauri Asmundela, tfn fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi, +358 29 531 5115