Den nu färdigställda utredningen beskriver nuläget för Lantmäteriverkets servicenät och granskar fyra olika alternativa modeller. De granskade modellerna är den nuvarande modellen, landskapscentralmodellen, landskapscentralmodellen kompletterad med några servicepunkter och modellen med servicepunkter och verksamhetsställen, där den föregående modellen kompletterats på så sätt att Lantmäteriverket har verksamhetslokaler på de orter där det nu finns en servicepunkt. 

– Vi beslöt oss för en granskning av fyra modeller, eftersom vi med dessa kunde föra fram konsekvenserna av de olika alternativen på ett mångsidigt sätt. Modellerna ger grundläggande information för den fortsatta utredningen och för det egentliga beslutsfattandet, säger ordförande för arbetsgruppen för utredning av servicepunkterna Petri Korpinen.

I utredningen granskas alla fyra modeller utifrån samma kriterier. Kriterierna är ekonomi, personal, kunder, digitalisering, språklagstiftningen och ansvar. Konsekvenserna av dessa gås igenom för varje modell. Därtill har finansministeriets projekt kring service- och lokalnätet beaktats, liksom också rekryterings- och kompetensbehoven. 

Besluten fattas senare

Det som händer näst är att Lantmäteriverket fortsätter att fundera på ärendet som en del av balanseringen av ekonomin och uppnåendet av besparingar. Det beslut som fattas kan också vara ett annat än de alternativ som lagts fram i utredningen. 

Lantmäteriverket har för närvarande 35 servicepunkter och tre verksamhetsställen. 

Utredningen kan begäras från Lantmäteriverkets registratorskontor.

Mer information

Överdirektör Petri Korpinen, 040 505 7421, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi