Detektering och riskhantering som sätts in ett tillräckligt tidigt skede kan hjälpa att minska skador på trädbeståndet orsakade av granbarkborrar. Skadorna på granbeståndet blir mindre om en begynnande massförekomst av granbarkborre kan stoppas i ett tidigt skede. Detta framgår av en uppföljningsstudie som Östra Finlands universitet utfört i projektet Sprucerisk, som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt Naturresursinstitutets beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna var de ekonomiska förlusterna desto mindre ju tidigare skogsägaren uppdagade begynnande barkborreskador och reagerade på dem.  

- Det är bra om skogsägaren känner sina skogar och kan upptäcka begynnande skador i tid. Då kan eventuella avverkningar och andra åtgärder sättas in innan skadorna blir utbredda, och då blir också de ekonomiska följderna mindre, säger projektforskare Johanna Tuviala från Östra Finlands universitet.

En riskmodell som tagits fram på Östra Finlands universitet hjälper att i framtiden förutse vilka områden i Finland som löper störst risk för omfattande beståndsskador från granbarkborre. Modellen som lanseras först för testbruk bygger på öppna geodataresurser och fältdata från projektet.

Torra och varma somrar, en längre växtsäsong och vindskador på träden har gjort att barkborreangrepp på äldre granbestånd har blivit vanligare. I takt med att klimatförändringarna framskrider förväntas också beståndsskadorna öka. I projektet Sprucerisk har man tagit fram metoder och arbetssätt för att göra granskogar mer resilienta mot skadegörare i det föränderliga klimatet.  

Fjärranalys möjliggör nya metoder för att upptäcka barkborreskador

Exakt information om granbarkborrens utbredning är en förutsättning för smarta beslut inom skogsbruket. Lantmäteriverkets Geodatacentral har tagit fram en AI-metod som plockar ut de enskilda granarna på drönarbilder och klassificerar dem som friska, försvagade och döda. Kombinationen av drönarbilder och artificiell intelligens möjliggör utsläppsfri drönarövervakning av skogens hälsotillstånd, som kan skalas upp även för stora områden.

Satellitbilder från Sentinel-2, som är tillgängliga gratis, lämpar sig väl för identifiering av skogsskador när skadorna hunnit bli omfattande. Däremot går det inte att på de här bilderna upptäcka begynnande barkborreskador, då de enstaka döda och angripna träden är utspridda i skogen. Med andra ord tjänar satellitbilder och drönarbilder varsitt syfte vid övervakningen av barkborreskador.

Skogsbranschens samarbete behövs för bekämpning av granbarkborre

Vård av trädens hälsa och beredskap för risker för beståndsskador spelar numera en allt större roll inom skogsbruket och skogsvården. Det behövs medvetandegörande insatser på området. Finlands skogscentral arrangerade inom projektet fältkurser på vilka aktörer inom skogsbranschen fick lära sig att identifiera och bekämpa beståndsskador. Dessutom arrangerade Tapio en workshop som tog fram underlag för en modell för hantering av barkborreskador. En fråga som särskilt lyftes fram i workshoppen var hur svårt det är att harmonisera de många olika syftena med kommunala skogar ifall de drabbas av skador.

Geodata, modeller, arbetsmetoder, anvisningar och vägledningsmaterial från projektet hjälper aktörerna i skogsbranschen att verka och samarbeta på ett kostnadseffektivt sätt och därigenom rikta in insatser för granskogarnas hälsa.

Projektet Sprucerisk har genomförts 2021–2023 i samarbete av Östra Finlands universitet, Lantmäteriverkets Geodatacentral, Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral och Tapio.  

Sprucerisk är ett projekt som ingår i klimatåtgärdspaketet “Fånga kolet” för markanvändningssektorn, som jord- och skogsbruksministeriets startade våren 2020 i syfte att minska växthusgasutsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen samt att bevara och stärka kolsänkor och kollager.

Mer information

Johanna Tuviala, Östra Finlands universitet, johanna.tuviala@uef.fi, +358409356819  

Eija Honkavaara, Lantmäteriverkets Geodatacentral, 358401920835, eija.honkavaara@nls.fi

Henna Höglund, Finlands skogscentral, henna.hoglund@metsakeskus.fi, +358505146542

Jussi Lintunen, Naturresursinstitutet, jussi.lintunen@luke.fi, +358295322569 

Varpu Kuutti, Tapio, varpu.kuutti@tapio.fi, +358294326052 
 

Om projektet (på finska)  

Skogscentralens poddserie om skogsskador (på finska)