Uppgifter om färdselrätter får du på vår kundservice.

Delägarna kan sinsemellan komma överens om fördelningen av kostnader. Det finns också särskilda riksomfattande anvisningar för fördelning av väghållningskostnaderna (på finska).

Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns många vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

För att inleda en ägoreglering krävs att den har ett starkt understöd bland de lokala markägarna. Det är möjligt att enskilda gårdar tas med i ägoregleringen oavsett om markägaren motsätter sig, om det är viktigt med tanke på att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesplacering. Utgångspunkten är ändå att ägoregleringen inte får försämra ställningen för någon.

Markägarna har mycket svårt att hitta lämpliga skiften som de kan byta sinsemellan. Vid ägobyten mellan två ägare är det svårt att få arealerna att gå jämnt ut. Vid en ägoreglering kan man planera ägobyten mellan flera markägare, vilket ger ett betydligt bättre resultat än byten mellan två gårdar. Dessutom är kostnaderna för ägobyten högre än för ägoreglering.

I praktiken görs det väldigt få direkta ägobyten mellan markägare.

Staten står för kostnaderna för ägoregleringen och för anläggningen av de diken och odlingsvägar som behövs för odlingsregleringen medan regleringen genomförs. En del av kostnaderna återkrävs när ägoregleringen har avslutats.  

Fastighetsförrättningsavgiften faller till betalning när ägoregleringen är klar. Beloppet på den avgiften beror på hur stor nytta markägaren har fått av ägoregleringen. Om markägaren inte har fått någon nytta, så behöver hen inte heller betala någon avgift. Finska staten står för en del av förrättningskostnaderna vid ägoreglering.

Ägoreglering är ett sätt att modernisera gårdarnas uppbyggnad och utveckla markanvändningen på landsbygden.

Den största nyttan med ägoreglering av åkermark är att den minskar odlingskostnaderna genom större åkerskiften som ligger närmare gårdens driftcentrum.

Ägoreglering bidrar till att minska jordbrukstrafiken, tidsförbrukningen för odling och odlingskostnaderna. Samtidigt ger jordbruket bättre avkastning och jordbrukarna orkar bättre med arbetet.

Ägoreglering är bra för miljön och klimatet genom att åkerarbetena blir effektivare och jordbrukstrafiken minskar. Det ger också bättre trafiksäkerhet på landsvägarna.

I samband med ägoregleringar utförs också dikning för bättre vattenhushållning på åkrarna och anläggs odlingsvägar.  

Fördelarna med ägoreglering kan ökas genom statens markköp. Staten köper åkermark på området för ägoregleringen för användning som bytes- och tilläggsmark vid ägoregleringen.

Ägoregleringar bidrar till självförsörjningen av livsmedel och försörjningsberedskapen samt till en fungerande livsmedelskedja.

Även ägarna till utarrenderade åkrar bör med fördel delta i ägoregleringen. Genom regleringen erhålls större och bättre belägna åkerskiften vars dränering sätts i skick. Det höjer åkrarnas värde och gör dem mer attraktiva för arrendatorer.

Ja. En del av kostnaderna för anläggning av diken och vägar kan dras av som årsutgifter, en del som avskrivningar och en del utgör kostnader som höjer markens anskaffningspris. Skattebehandlingen av olika åtgärder framgår av tabellen nedan.

Enligt gällande beskattningspraxis får moms på kostnaderna för anläggning av diken och vägar dras av i beskattningen.

Mer information lämnas av Skatteförvaltningen.

En ägoreglering tar vanligtvis 3–5 år. 

De beslut som fattas vid ägoreglering är bindande. Därför är det viktigt att aktivt delta vid utarbetandet av besluten och hålla kontakt med dem som genomför ägoregleringen. Genom att vara aktiv får du också den bästa nyttan av ägoregleringen. Ändringar i skiftesplaceringen kan göras även om du inte deltar i utarbetandet och mötena.