Vi ökar andelen öppet tillgängliga forskningspublikationer till 75 procent
Denna insats främjar öppenheten och etiken inom forskning och vetenskap.
Öppen publicering (Open Access OA) är en elektronisk publikationsmodell som snabbt blivit populär och som stöder öppen tillgång till vetenskapliga forskningsdata som ett alternativ till den traditionella kommersiella och förlagsbetonade publiceringen. Målet är att göra publikationer och offentligt informationsmaterial som produceras av offentliga forskningsorganisationer lättillgängliga för alla för vidare användning. Öppen publicering främjar ett bredare utnyttjande av forskningsdata för forskningens och näringslivets behov.
Kravet på öppenhet gäller särskilt referentgranskade vetenskapliga artiklar, men även andra typer av publikationer kan med fördel publiceras öppet.
– Lantmäteriverket har i sin policy för öppen vetenskap dragit upp riktlinjen att forsknings- och fackpublikationer alltid ska publiceras som Open Access-publikationer när det är möjligt. Men inte alla förläggare tillåter detta ännu. Hela 88,9 procent av våra publikationer i början av året var öppet tillgängliga. Vi vill fortsätta på den här linjen och tillgodose hela samhällets informationsbehov, konstaterar Lantmäteriverkets forskningsdirektör Tiina Sarjakoski.
Den grundläggande geografiska information som vi producerar används i samhället till exempel i forskning och som underlag för olika datamaterial
LaserVesi och Mammutti är exempel på projekt där den grundläggande geografiska information som Lantmäteriverket producerar används till samhällets och miljöns bästa.
I LaserVesi-projektet utreds möjligheten att använda nationella laserskanningsdata med stor punkttäthet (Laserskannat material 5 p) för samhällets olika behov. I projektet skapas ny och mer detaljerad information om bland annat marktäckets egenskaper. I stadsområden behövs exakt information för kartläggning av ytor som är ogenomträngliga och genomträngliga för vatten och för planering av dagvattenhanteringen samt som kunskapsunderlag för anpassning till klimatförändringen.
I projektet undersöks också kartläggning av skogsområdenas diken som sker så automatiserad som möjligt.
– Högklassiga och heltäckande geodata om diken är av central betydelse för bland annat vattenvården, torvmarksskogsvården, upprätthållandet av mångfalden i myrväxtsamhällena och kolbalansberäkningen för torvmarker. Om EU-kommissionens förslag till återställande av naturen träder i kraft, kommer synpunkter där återställandet av skogar står i fokus att framhävas, säger Lantmäteriverkets kartverkschef Heli Laaksonen.
Markanvändningssektorn är både en viktig koldioxidsänka och en källa till koldioxidutsläpp. Exakt och aktuell information om markanvändningen och förändringar i den behövs till stöd för beslutsfattandet och kunskapsunderlag för internationell rapportering på vägen mot minskade utsläpp och ökade kolsänkor. Syftet med Mammutti-projektet är att förbättra det kunskapsunderlag som beskriver markanvändningen och förändringarna i den, att producera dataprodukter som beskriver dem samt att skapa en gemensam strategi för organisationer som producerar markanvändningsdata för att göra det möjligt att regelbundet följa upp markanvändningen och förändringarna.
I Mammutti-projektet har man utrett befintliga datamaterial och -behov samt på pilotområden producerat dataprodukter för markanvändning inom fyra olika teman: skogar, myrmarker och våtmarker, jordbruksmarker samt byggda områden och tätorter. I år produceras dataprodukter som täcker hela landet samt utvecklas en gemensam strategi och distribution av dataprodukterna. Dessutom utvecklas inventeringen av växthusgaser.
– I alla dataprodukter används Lantmäteriverkets terrängdatabas och dess mönster. Lantmäteriverket har utrett hur exaktheten och aktualiteten i terrängdatabasen kan utvecklas så att användarna av dataprodukterna kan betjänas bättre, säger ledande expert Ulla Pyysalo.
Vi stärker kundorienteringen genom att utöka insamlingen av kundrespons
Vi utvecklar den kontinuerliga mätningen av kundnöjdheten och tillhörande resultatmål. Målet är att utveckla tjänsterna i samarbete med kunderna.
Mätningen av kundnöjdhet förnyades vid Lantmäteriverket 2021. Målet är att i framtiden fortlöpande samla in kundrespons som bättre än i nuläget kan kopplas till servicetillfällena. Dessutom vill Lantmäteriverket utvidga metoderna och kanalerna för att samla in kundrespons samt öka sändandet av automatiska enkäter. Kundresponsen utnyttjas i synnerhet för att utveckla tjänsterna och förbättra kundservicen.
– Under året ökar Lantmäteriverket regelbundenheten i insamlingen av kundrespons och utvidgar enkäterna bland annat till förrättningsproduktionen och forskningsverksamheten. Vi håller också på att utveckla processerna för behandling av kundresponsen. Vi får respons från många olika kanaler, och det är viktigt att den behandlas gemensamt så att vi kan fördjupa kundorienteringen och identifiera de viktigaste förbättringsförslagen. På så sätt stärker vi betydelsen av kundbehoven i vår utvecklingsverksamhet, berättar Susanne Hellman, Lantmäteriverkets direktör för kundrelationer.
Ytterligare uppgifter
Chef för kommunikation och samhällsansvar Maija Ilvonen, 050 487 1600
Samhällsansvarsexpert Annukka Kokkonen, 050 467 0911
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi