– Bärplockning är en trevlig hobby. Det är en kombination av långvarig vardagsmotion och avkoppling ensam ute i naturen, säger Heikki Ala-aho, skogsbruksingenjör vid Lantmäteriverket och ivrig bärplockare.

Att hitta bärställen på en obekant plats kan dock vara svårt även för erfarna bärplockare.

– I mitt arbete reser jag över ett vidsträckt område och om höstarna kombinerar jag ibland bärplockning med mina arbetsresor, särskilt om bärskörden är dålig i området där jag bor. Jag kartlägger bärställena i förväg med hjälp av geodatamaterial, som flygbilder och kartor, tipsar Ala-aho.

I september plockas särskilt lingon

För Ala-aho börjar bärsäsongen i mitten av juli med hjortron, sex veckor efter att hjortronen har blommat. Därefter fortsätter säsongen med blåbär och hallon och från slutet av augusti med lingon. Bärsäsongen avslutas för vissa och börjar för vissa med tranbär. De växer i kärr och myrar plockas på hösten fram tills snön kommer eller på våren när snön har smält.

Lingon är det kommersiellt viktigaste vilda bäret och det som plockas i störst volym. Ett bra år kan jag plocka så mycket lingon att jag även säljer en del.

– Jag kan plocka över 200 liter bär om dagen. Även om jag endast plockar för hand är rekordet en hink lingon på drygt fyra minuter, säger Ala-aho.

Så här använder du Kartplatsen – tjänsten ger information om terrängtypen  

• Leta fram såväl trädbevuxna områden som plantskog på en terrängkarta. Små plantor och kalhyggen är snedstreckade med grönt på kartan.
• Titta på flygbilder för att se om det på det vita skogsområdet på terrängkartan finns olika skogsbestånd med både trädbevuxna områden och plantskog. På dina naturutflykter kan du på detta sätt se på vilken typ av platser det finns bär. Ofta finns det gott om bär vid kanterna av kraftledningsgator och på hyggen.
• Leta efter körstråk på färska avverkningsområden på flygbilder. På sådana områden finns det vanligen gott om bär i några års tid.
• Kontrollera även vägnätet i området på kartan och planera din rutt så att du inte av misstag bryter mot terrängtrafiklagen på din bärutflykt.

Ta även del av Paikkatietoikkuna

För att leta efter bärställen kan du även använda en av Lantmäteriverkets övriga karttjänster, Paikkatietoikkuna. Till exempel flygbilder i falska färger, Finlands skogscentrals Kronmodell och Anmälningar om användning av skog samt Naturresursinstitutets Växtplats för skog ger detaljerad information om skogen. Om du vill kombinera bärplockning med en utflykt kan du i Paikkatietoikkuna se bland annat Natura-områdena, fornlämningar och andra intressanta utflyktsmål.

I Paikkatietoikkuna finns ett verktyg som visar den närmaste adressen. Det kan du använda till exempel för att mata in en adress in din navigator. Samma verktyg finns även i Kartplatsen. I Paikkatietoikkuna kan du dessutom spara platser i minnet, om du till exempel har hittat ett trevligt utflyktsmål som du vill återvända till. Du kan också jämföra olika kartnivåer i Paikkatietoikkuna: om du vill jämföra till exempel en färsk och en historisk flygbild från samma plats, kan du se dem i Paikkatietoikkuna antingen på varandra eller sida vid sida.

Se till så du inte tappar bort dig i skogen

När du ger dig ut i skogen är det bra att alltid ta med en karta av något slag eller åtminstone en skärmdump av en karta i din telefon så att du inte tappar bort dig även om du inte har internetuppkoppling.

– Använd gärna också Kartplatsen mobilt via webbläsaren i telefonen. Där finns en positioneringsknapp som visar din position och om du vill kan du även dela bra bärställen via en länk på kartan, säger Heikki Ala-aho.

– Terrängkartor är ett bra hjälpmedel för att orientera sig i skogen. På kartorna visas de stigar som finns i Lantmäteriverkets terrängdatabas. Det finns dock inte information om exakt alla stigar, utan i skogen finns det många fler stigar och även diken än de som visas på kartan. Markytans alla former kan urskiljas till exempel med hjälp av terrängskuggning i Kartplatsen, påpekar Heikki Ala-aho.

Du kan även importera eget material till Paikkatietoikkuna. Ala-aho själv importerar GPS-spår som han har sparat när han har letat efter nya bärställen och som kan ge en hänvisning om var det kan finnas mer bär.

Om du vill ha en terrängkarta på papper med dig ut i skogen går det att köpa kartutskrifter via Kartplatsen. Om du däremot vill följa din position hela tiden, är det en god idé att använda någon annan applikation i din mobila enhet. Största delen av de finländska applikationerna med terrängkartor baserar sig på Lantmäteriverkets material.

Ytterligare information

Heikki Ala-aho, skogsbruksingenjör, 050 301 4795, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi