Inom samhälleligt beslutsfattande ökar behovet för exakt och aktuell information om miljön omkring oss, till exempel inom samhällsplanering, trafik och beredskap inför klimatförändringens konsekvenser. Genom att kombinera aktuell information med positionsdata är det möjligt att skapa digitala versioner dvs. digitala tvillingar av den verkliga världen. Ett exempel på digitala tvillingar som används i dag är Meteorologiska institutets väderleksobservationer i realtid och de modeller som utarbetats på basis av dem. Ett annat exempel är Fingrids hanteringssystem för stamnätet. I ett projekt som genomförs i ett samarbete mellan Finlands skogscentral, Forststyrelsen och Lantmäteriverket testas nya eventuella upplösningar för nationella laserskannings- och flygbildsprogram, genom vilka det i framtiden kan skapas en digital tvilling av skogar.

Lantmäteriverkets material skapar en grund för Finlands digitala tvillingar  

Det är möjligt att från Lantmäteriverkets nationella terrängdatabas och de material som det nationella laserskannings- och flygbildsprogrammet producerat hämta aktuell information till digitala tvillingar på riksnivå i Finland. Lantmäteriverkets material i sig skapar inte en digital tvilling av Finland, men de kan användas för att utveckla och undersöka digitala tvillingar.

- Lantmäteriverket utarbetar riksomfattande hänvisningar till positioner alltså positionsreferenser, med hjälp av vilka det är möjligt att länka digitala tvillingar för till exempel skogar och städer till varandra, konstaterar Antti Jakobsson, överingenjör vid Lantmäteriverket.

- Den information vi producerar används nuförtiden till exempel av Trafikledsverket, som använder vägnätet för att tillhandahålla systemet Digiroad. Ett annat exempel är sammanlänkningen av geometrin för byggnader i den nationella terrängdatabasen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas byggnadsregister, förklarar han.  

Högklassig forskningsinformation främjar digitala tvillingar  

Även det underliggande långsiktiga forskningsarbetet kring geodata är en viktig möjliggörare i utvecklingen av digitala tvillingar. Geodata produceras av Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI, som utvecklar digitala tvillingar och de metoder som behövs för att utarbeta dem.

Till exempel har man i flaggskeppet UNITE tagit fram metoder genom vilka man kan få information om skogar på nivån för enskilda träd. I kartvyn i Skogsdatabasen kan man betrakta enskilda träd, sorterade efter längd och trädart.

- Vi har nu fått algoritmen som känner igen trädarter att fungera och uppskattar att det område som Lantmäteriverket laserskannat under 2020–2022 i södra Finland kommer att ha inventerats färdigt fram till utgången av året. I området finns det uppskattningsvis 2 miljarder träd, vars diameter, trädart och volym snart kan kontrolleras i skogsdatabasen, berättar Juha Hyyppä, professor och chef för avdelningen för fjärranalys och fotogrammetri.

För närvarande utarbetas även en digital tvilling för avrinningsområden, såsom älvar eller bäckar, som ska ge information om bland annat flödet och vattenkvaliteten. En digital tvilling för strömmande vatten utvecklas i projektet Green-Digi-Basin som genomförs av vattenkompetenscentret Freshwater Competence Centre.

- En digital tvilling för strömmande vatten kräver ny slags teknik som kan producera information i realtid om miljöer med rinnande vatten. Forskningsinfrastrukturen Hydro-RI-Platform vid vattenkompetenscentret har som mål att svara på denna utmaning och skaffa utrustning till Finland som ska möjliggöra tillgången till sådana exakta och aktuella data. Vi fick också nyligen veta att vårt långsiktiga arbete med den digital transformation av hydrologisk forskning kommer att ta ett viktigt steg framåt när vårt nya åttaåriga Digital Water (DIWA) flaggskepp startar”, berättar Harri Kaartinen, forskningsprofessor vid Geodatacentralen.

Exakt och aktuell information gynnar beslutsfattande

- När det är möjligt att kompatibla digitala tvillingar inom olika branscher kopplas samman, erbjuder det ett sätt att granska och analysera information tillsammans. Då kan parter som representerar olika synpunkter föra en diskussion på basis av samma informationsunderlag och synpunkterna och besluten kan grundas på bästa möjliga information. Innan beslut verkställs kan deras konsekvenser simuleras med hjälp av en digital tvilling. Dessa är viktiga förutsättningar för såväl stöd inom offentlig debatt till exempel i frågor som gäller skogar som inom beredskap inför framtida utmaningar, såsom skogsbränder eller översvämningar, alltså för att åtgärda utmaningar som klimatförändringen medför, sammanfattar Heli Laaksonen, direktör för tjänster för grundläggande geodata vid Lantmäteriverket.

Utvecklingen av digitala tvillingar och deras kompatibilitet på riksnivå i Finland kräver ett nära samarbete. Ett bra forum för främjande av detta är till exempel arbetsgruppen Digital Twin Finland som ingår i nätverket Geoforum. Framtida nationella flygbilds- och laserskanningsprogram planeras också som ett samarbete mellan många experter. 

- Ett mål är att utarbeta sådana nationella material som betjänar Finlands digitala tvillingar så väl som möjligt, säger Laaksonen.

Kom med och hör hur Finlands digitala tvilling framskrider!  I Lantmäteriverkets avgiftsfria seminarium under evenemanget Geoforum Summit behandlas digitala tvillingar den 31 oktober.  

Ytterligare information och anmälning

Seminarier 31.10

10–10.45 Digitala tvillingar – session 1: Konceptet Digital Twin Finland som en del av Finlands digitala kompass (Heli Laaksonen)

10.00–12.00 Framtiden för exakt positionsbestämning (Location Innovation Hub), avgiftsfritt seminarium

Informationsinslag 30.10

13–13.15 Juha Hyyppä, Skogsdatabasen, UNITE

14.15–14.30 Harri Kaartinen, Freshwater Competence Centre

Forskarna är anträffbara även vid Lantmäteriverkets monter på måndag.

Hydro-RI-Platform och Green Digi Basin finansieras av Europeiska Unionen – NextGenerationEU

i Finlands Akademis flaggskepp UNITE forskar man i och utvecklar insamlingen av skogsdata med ny teknik. UNITE genomförs av Östra Finlands universitet, Lantmäteriverkets Geodatacentral, Tammerfors universitet och Naturresursinstitutet