Hoppa till huvudinnehåll

Statistik: Antalet fastighetsköp på 1990-talets nivå

Lantmäteriverket sammanställde köpeskillingarna för fastigheterna och antalet köp från början av 2023 till slutet av maj. Det gjordes klart färre köp av såväl sommarstugor som egnahemshus.

Metsän keskellä oleva kesämökki.
Bild:
Julia Hautojärvi/Maanmittauslaitos

Minskningen av fastighetsköpen i början av året beror på många faktorer. Prisstegringen på livsmedel, energi och råvaror accelererade inflationen under förra vintern, vilket ledde till högre räntor. Handeln med bostäder kan sägas ha varit mycket stillsam hela vårvintern, och detta återspeglas i antalet faktiska fastighetsköp.

− Fram till början av juni hade 19 630 fastighetsköp gjorts, vilket är 21 procent färre köp än under motsvarande period i fjol. Under samma period i fjol gjordes cirka 24 810 representativa fastighetsköp, vilket var 15 procent färre än 2021. När man jämför statistiken på lång sikt ligger fastighetsköpen nu på ungefär 1990-talets nivå. Det senaste antalet är det lägsta under hela 2000-talet, säger Lantmäteriverkets registerchef Saara Saari.

Uppgifterna framgår av Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik för fastigheter, en e-tjänst som är öppen för alla. Uppgifterna uppdateras månatligen i e-tjänsten baserat på data i Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter, som bildas utifrån köpvittnenas anmälningar. 

Färre köp av egnahemshus och lägre priser än tidigare

Detaljplaneområden

I år hade cirka 2 460 representativa köp av småhus på detaljplaneområden gjorts fram till slutet av maj, vilket är 34 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset var cirka 160 000 euro, vilket är 15 procent lägre än i början av förra året.

− Jämför man landskapen hade Nyland den högsta genomsnittliga prisnivån med ett medianpris på cirka 315 000 euro. På fastlandet betalade man näst mest för småhusen i Egentliga Finland, i genomsnitt 195 000 euro, och i Birkaland, i genomsnitt 190 000 euro, säger Saari.

Antalet köp var högst i Jyväskylä, 85 stycken, en minskning med 30 procent jämfört med året innan. Medianpriset för köpen var 225 000 euro. Under motsvarande tidpunkt i fjol var medianpriset 235 000 euro. Under samma tid gjordes cirka 80 köp i Kouvola med ett medianpris på 90 000 euro. Priset sjönk med 10 000 euro jämfört med början av förra året. I Uleåborg bytte över 70 småhus ägare med ett medianpris på 205 000 euro, medianpriset sjönk med nästan 45 000 euro jämfört med året innan. 

I huvudstadsregionen gjordes flest köp i Vanda, 54 stycken, och medianpriset steg med 10 000 euro från året innan till 360 000 euro. De dyraste bostäderna bytte ägare i Esbo med ett medianpris på 540 000 euro, en minskning med 25 000 euro jämfört med året innan. 

Lantmäteriverkets handelsstatistik omfattar endast fastigheter på egen tomt och därmed inte fastighetsaktier, bostadsaktier och egnahemshus på hyrestomter.

Glesbygder

Fram till början av juni i år hade 1 530 representativa köp av småhus i glesbygder gjorts, vilket är 23 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset var cirka 100 000 euro, vilket är 19 procent lägre än i början av förra året.

− Jämför man den genomsnittliga prisnivån för de olika landskapen betalade man mest för småhus i glesbygder i Nyland, i genomsnitt cirka 215 000 euro. På fastlandet betalades näst mest för småhus i glesbygden i Egentliga Finland, 119 000 euro, och tredje mest, kanske oväntat, i Lappland, 115 000 euro, säger Saari.

Köp av stugor med egen strand på planområden avtog ytterligare sedan förra året

Under de fem första månaderna i år gjordes 550 representativa köp av semesterstugor som finns på planområden som gränsar till en strand, vilket är 24 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset för semesterbostäder var cirka 95 000 euro, vilket är 10 procent mindre än i början av förra året.

− I köpen av semesterstugor syns den avvaktande stämningen i fastighetshandeln tydligast. Handeln med sommarstugor har inte riktigt kommit i gång i år, även om det bara är en vecka kvar till midsommar. Även för semesterbostäder finns det betydande regionala skillnader på riksnivå, både i fråga om antalet köp och priserna. När det gäller regionerna har de alltid populära objekten och objekt som lämpar sig för åretruntbruk hållit ställningarna trots förändringarna på marknaden, säger Saara Saari. 

I början av året fanns de dyraste stugorna med egen strand som ligger inom planområden i Nyland, dessa stugor kostade i medeltal cirka 180 000 euro. De näst dyraste stugorna med egen strand fanns i Egentliga Finland, cirka 157 000 euro, och i Päijänne-Tavastland, cirka 145 000 euro.

Antalet köp av skogsfastigheter minskade ytterligare, men priserna fortsatte stiga

Under de fem första månaderna i år gjordes i hela landet cirka 1 540 representativa köp av skogsfastigheter som enbart består av skog på över 2 hektar. Detta innebär hundra stycken och sex procent färre än under motsvarande period i fjol. Den årliga minskningen av antalet köp av skogsfastigheter, som började i fjol, tycks fortsätta även i år. 

− Det största antalet köp av skogsfastigheter gjordes på samma sätt som tidigare år i Norra Österbotten, cirka 210 stycken. Antalet köp minskade med 12 procent. Södra Österbotten skiljer sig från de övriga landskapen, eftersom antalet köp ökade med så mycket som 35 procent jämfört med början av förra året, säger ledande expert Esa Ärölä vid Lantmäteriverket, som har undersökt statistiken över handeln med skog. 

I början av året kostade en hektar skog i genomsnitt cirka 3 760 euro. Det är sju procent mer än under motsvarande period förra året. I Egentliga Finland var skog dyrast, omkring 6 650 euro per hektar, och medianpriset steg med sex procent. Billigast var priset för en hektar skog i Lappland, i genomsnitt cirka 1 340 euro. I Lappland skedde ingen förändring i medianpriset jämfört med motsvarande period året innan. 

− Stegringen av virkespriset under de senaste åren har samtidigt höjt priserna på skogsfastigheter. Den minskade efterfrågan på sågvara och cellulosa i början av året har sänkt skogsbolagens resultatprognos, men har ännu inte synts i priserna på virke och skogsfastigheter, konstaterar Ärölä.

Åkerhandeln piggnade till något, men priset på åker låg på samma nivå som under tidigare år

Fram till början av juni hade cirka 325 representativa köp av över 2 hektar enbart åker gjorts i hela landet. Det är 35 stycken fler än under motsvarande period förra året. Livligast var åkerhandeln i Södra Österbotten med 72 köp, vilket är en ökning på 38 procent. Näst flest köp gjordes i Norra Österbotten, 38 stycken.

Medianpriset på åker var cirka 9 000 euro per hektar. Detta motsvarar förra årets medianpris. De dyraste åkrarna på fastlandet fanns i Egentliga Finland, där medianpriset var cirka 12 100 euro per hektar. Billigast var en hektar åker i Lappland, cirka 1 900 euro per hektar. Det gjordes dock endast två köp i Lappland under våren.

Obs! Genomsnittspriserna i meddelandet är medianpriser.

Mer information

Ta del av statistiken på webben https://khr.maanmittauslaitos.fi . Statistiken över köpeskillingar kan granskas som tabeller enligt tidpunkten för köpet, platsen och fastighetens användningsändamål.

Frågor om statistiken över fastighetshandel

Saara Saari, registerchef, 050 304 8391, saara.saari@lantmateriverket.fi
På semester 19.6–16.7.2023

Esa Ärölä, ledande expert, 040 180 1301, esa.arola@lantmateriverket.fi
På semester från och med 22.6.2023

Frågor om specifika fastighetsköp
Lantmäteriverkets kundservice, 029 530 1110 (mån–fre 9–16.15)

Information till medierna
Fastigheter
Fastighetsköp

Nyheter och artiklar