I Finland har tiden för översvämningar vanligtvis infallit under våren, när stora mängder snö från vintern smälter snabbt eller när vårregnen faller medan tjälen ligger kvar i jorden. Översvämningar uppstår vanligtvis framför allt i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. Nu har klimatförändringarna börjat påverka översvämningarna och tidpunkten för dem. Förra vintern var exceptionellt varierande i just norra Finland och Lappland.
– Vårfloderna har kommit tidigare och varit mindre på grund av milda och snöfattiga vintrar. Översvämningar under andra årstider, till exempel vintern, har däremot ökat till följd av den ökade nederbörden, säger Linnea Blåfield, forskare vid Åbo universitet.
Blåfield har studerat långtidsförändringar i de nordliga älvarna Oulanka älv och Pulmankijoki och funnit särskilt tydliga förändringar i Oulanka älv.
– Den årliga medeltemperaturen i Oulanka har stigit med mer än tre grader på 50 år, och med hela 7 grader i december. Det påverkar inte bara tidpunkten för översvämningar, utan även transporten av näringsämnen och föroreningar med vattnet, säger hon.
Digital modellering gör det lättare att förutse konsekvenserna av översvämningar
Det förändrade klimatet påverkar miljön kring åar och älvar. Forskare samlar nu in data med exakt information om Finlands åar och älvar för att lära sig mer om konsekvenserna av extrema väderfenomen. Mätningarna kommer att resultera i en höjdmodell som täcker älvfåran och avrinningsområdet, vilket bidrar till att upptäcka erosion och förändringar, till exempel efter en översvämning. Annat som mäts är bland annat hur sediment rör sig, vattnets strömningshastighet och strömningsriktning och förändringar i älvfåran.
Dessa nya forskningsrön kan användas för att bygga en digital modell, en så kallad digital tvilling, för att modellera de faktorer som påverkar vattendrag och de förändringar som pågår. De vetenskapliga rönen kan användas för att förutse hur åar och älvar påverkas i extrema situationer, till exempel vid plötsliga kraftiga regn.
– En exakt tredimensionell modell av älvfåran och dess förändringar hjälper oss att förstå hur översvämningar och förändrade snö- och isförhållanden formar vattenmiljöer, och vilka risker detta eventuellt kan innebära för både den obebyggda och den byggda miljön, säger forskningsprofessor Harri Kaartinen från Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI.
Mätningar har gjorts med mobil forskningsutrustning i Vanda å, Oulanka älv, Tana älv och dess bifåra Pulmankijoki. I undersökningen deltar Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket, Åbo universitet, Aalto-universitetet, Finlands miljöcentral och Uleåborgs universitet.
Mer information
• Forskningsprofessor Harri Kaartinen, Geodatacentralen vid Lantmäteriverket, +358 29 531 4756, fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi
• Doktorand Linnea Blåfield, Åbo universitet, +35850 540 0912, linnea.m.blafield@utu.fi
Undersökningen har utförts som en del av flaggskeppet Digitalt vatten (DIWA), som finansieras av Finlands Akademi, Freshwater Competence Centre, som finansieras av Finlands Akademi och programmet NextGenerationEU RFF, samt projekten Green-Digi-Basin och Hydro-RI-Platform.