Järnmeteoriter är ovanliga, eftersom deras andel av alla klassificerade meteoriter är två procent. Man tror att de är bitar från metallkärnor från splittrade planetesimaler dvs. från byggstenar till planeter. Dessa ovanliga meteoriter ger värdefull information om början av vårt solsystem.
”Vi fick en utmärkt chans att forska när en lysande eldboll uppenbarade sig ovanför Sverige den 7 november 2020. Den observerades huvudsakligen med kameror som underhålls av medlemmar i Ursas arbetsgrupp för eldbollar. Eldbollen gav upphov till den första järnmeteoriten för vilken det varit möjligt att beräkna en omloppsbana. Det gav oss en unik chans att undersöka mekanismen för hur järnmeteoriter rör sig och söka järnhaltiga områden i solsystemet”, berättar Jaakko Visuri, analytiker vid Ursas arbetsgrupp för eldbollar.
År 2020 inledde en grupp ukrainska astronomer ledd av professor Irina Belskaya en studie i järnhaltiga asteroider som har en koppling till järnmeteoriter. Projektet finansierades av Ukrainas nationella forskningsstiftelse. Samarbetet mellan forskare från Ukraina och Finland gjorde det möjligt att rekonstruera järnmeteoritens kosmiska historia.
”Vi kunde för första gången beräkna banan för en dokumenterad järnmeteoroid, och bevisa att en rekordartad eldboll föll från en höjd på endast 11,4 kilometer ovanför markytan och samtidigt reda ut den bana som meteoroiden följde innan den hamnade på vår planet. Forskningsresultatet ökar vår förståelse om härkomsten och dynamiken för järnhaltiga objekt och fördjupar våra kunskaper om solsystemet”, berättar Maria Gritsevich, äldre forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.
Värdefull information för skydd mot asteroider
Fastställandet av järnmeteoritens bana och ursprung skapar möjligheter för fortsatt forskning inom olika forskningsområden och praktiska tillämpningar. Sådana är celest mekanik, rymdforskning, planetariskt försvar och en mer omfattande förståelse om världsalltet.
Uppgifterna om meteoritens bana berättar om omständigheter, processer och mekanismer som ledde till att himlakroppar uppstod och senare skingrades, vilket bidrar till att fördjupa förståelsen om hur solsystemet utvecklades.
Forskare inom celest mekanik kan med hjälp av den nya informationen forska i växelverkan mellan olika himlakroppar, gravitationskrafter och resonanser. Denna information främjar förmågan att prognostisera banor för andra kroppar i rymden, till exempel asteroider, kometer och meteorregn nära Jorden.
Rymdforskningen kan även ha nytta av information om meteoroiders ursprung och hur resurser är distribuerade i solsystemet. Informationen kunde utnyttjas i framtida rymduppdrag till exempel för att utvinna värdefulla mineraler ur asteroider. Att förstå järnmeteoriters ursprung kan bidra till att potentiella mål identifieras.
Studien är en del av projektet Planetary spectrometry som finansieras av Finlands Akademi och leds av Helsingfors universitet och Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket. Rymdgeodesi är ett av de viktigaste delområdena inom nutida geodesi och därmed en central del av forskningen vid Geodatacentralens avdelning för geodesi och geodynamik. Den omfattar observationer både från rymden till Jorden och från Jorden till rymden, banbestämning av satelliter, bestämning av fel som påverkar observationerna i den övre atmosfären samt många astronomi- och fysikrelaterade frågor.
Ytterligare information:
Jaakko Visuri, analytiker vid Ursas arbetsgrupp för eldbollar, Astronomiska föreningen Ursa rf
+358 40 129 1056, jaakko.visuri@ursa.fi
Maria Gritsevich, docent, FD, äldre forskare, Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI, +358 50 301 6441, maria.gritsevich@helsinki.fi
Irina Belskaya, professor vid Charkivs nationella universitet, Ukraina, ibelskaya@karazin.ua
Läs artikeln The Astrophysical Journal