Hoppa till huvudinnehåll

Fastighetsköpen i början av året återspeglar ingen optimism

Statistiken över fastighetsköp i januari–maj visar att fastighetsköpen minskade med 1,4 procent från den lugna starten på 2023, trots att den allmänna debatten förutspår en återhämtning i handeln. De långsiktiga favoriterna i områden med sommarstugor har stått sig väl, eftersom de regionala skillnaderna i antalet köp av sommarstugor och realiserade priser är betydande. Lantmäteriverket sammanställde köpeskillingarna för fastigheter och antalet köp från början av 2024 till slutet av maj.

Tumman värinen kesämökki, jonka ympärillä on metsää.
Bild:
Julia Hautojärvi

Trots att antalet fastighetsköp 2023 var det lägsta på hela 2000-talet, har man i antalet fastighetsköp som genomförts under början av detta år sett en ytterligare minskning. Den sänkning av överlåtelseskatten som trädde i kraft vid årsskiftet har inte främjat fastighetshandeln jämfört med året innan.  

− Fram till början av juni hade 19 600 fastighetsköp gjorts, vilket är 1,4 procent mindre än under motsvarande period förra året. Under samma period i fjol gjordes cirka 19 900 fastighetsköp, vilket var 21 procent mindre än 2022. När man jämför statistiken på lång sikt ligger fastighetsköpen nu fortfarande på ungefär samma nivå som i början av 1990-talet. De regionala skillnaderna i antalet köp och utvecklingen av köpeskillingar är betydande, säger Saara Saari, registerchef med ansvar för köpeskillingsregistret för fastigheter vid Lantmäteriverket.

Uppgifterna framgår av Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter, en webbtjänst som är öppen för alla. Uppgifterna i webbtjänsten uppdateras en gång i månaden från köpeskillingsregistret över fastigheter som Lantmäteriverket administrerar och som baserar sig på köpvittnenas meddelanden om fastighetsköp.

Även om antalet köp minskade var prisnivån för egnahemshus oförändrad

I år hade drygt 2 250 representativa köp av egnahemshus på detaljplaneområden gjorts fram till slutet av maj, vilket är 8 procent mindre än under motsvarande period förra året. Prisnivån var fortsatt stabil, med ett medianpris på cirka 160 000 euro, precis som under första halvåret i fjol.

− Jämför man landskapen hade Nyland den högsta genomsnittliga prisnivån med ett medianpris på cirka 315 000 euro. På det finska fastlandet betalades det näst mest för småhus i Birkaland, i genomsnitt 205 000 euro. I Egentliga Finland var genomsnittspriset 191 000 euro, säger Saari.

Det största antalet köp gjordes i Lahtis, 74 stycken, och medianpriset för köpen var 185 000 euro. Under samma period gjordes 64 köp i Kouvola med ett medianpris på 83 000 euro. Priset sjönk med 7 000 euro jämfört med första halvåret i fjol. Björneborg hade det fjärde högsta antalet köp under början av året, 60 stycken, och medianpriset var 73 000 euro. I Uleåborg bytte 58 småhus ägare, och antalet köp var 12 färre än för ett år sedan. Medianpriset var 196 000 euro, en nedgång med 9 000 euro jämfört med priset året innan. Under motsvarande tidpunkt i fjol var medianpriset 205 000 euro.

I huvudstadsregionen gjordes flest köp i Vanda, 63 stycken, och medianpriset sjönk med 5 000 euro från året innan till 355 000 euro. De dyraste bostäderna bytte ägare i Grankulla, men endast tre bostäder köptes. I Esbo var medianpriset 657 000 euro och 32 köp genomfördes.

Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik omfattar endast fastigheter på egen tomt, alltså inte fastighets- eller bostadsaktier eller egnahemshus på arrendetomter. 

Handeln med semesterbostäder avtog ytterligare sedan förra året

Under de fem första månaderna i år gjordes cirka 530 representativa köp av semesterstugor på stranddetaljplaneområden eller generalplaneområden som gränsar till en strand, vilket är 4 procent mindre än under motsvarande period förra året. Medianpriset för semesterbostäder var cirka 96 000 euro, vilket är 1 procent mer än i början av förra året.

− I köpen av semesterstugor syns den avvaktande stämningen i fastighetshandeln fortfarande. Prisnedgången har avstannat, men köpvolymerna är fortsatt låga. Handeln med sommarstugor har inte heller i år kommit i gång som förväntat. För semesterbostäder finns det betydande regionala skillnader på riksnivå, både i fråga om antalet köp och priserna. När det gäller regionerna har de alltid populära objekten som ligger vid ett bra vattendrag och lämpar sig för åretruntbruk hållit ställningarna trots förändringarna på marknaden, säger Saara Saari.

Det högsta priset för semesterbostäder som gränsar till en strand i ett planområde betalades i Nyland i början av året, i genomsnitt cirka 175 000 euro. De näst dyraste semesterbostäderna fanns i Egentliga Finland, cirka 153 000 euro, och i Päijänne-Tavastland, cirka 152 000 euro.

Antalet köp av skogslägenheter fortsätter att minska och även genomsnittspriset sjunker något

Under de fem första månaderna i år gjordes i hela landet cirka 1 440 representativa köp av skogslägenheter på över två hektar som enbart består av skog. Det är 5 procent mindre än under motsvarande period förra året. Den svaga nedgången i antalet köp av skogslägenheter som började i fjol ser ut att fortsätta även i år.

− Det största antalet köp av skogslägenheter gjordes liksom under tidigare år i Norra Österbotten, cirka 250 stycken. Antalet köp ökade med 22 procent jämfört med första halvåret i fjol. Näst aktivast var skogsköpen i Lappland, med cirka 130 köp. Antalet skogslägenhetsköp i Lappland ligger på samma nivå som under första halvåret i fjol, säger Esa Ärölä, ledande expert vid Lantmäteriverket som analyserat statistiken över skogshandeln.

− I början av året var medianpriset på en hektar skog cirka 3 800 euro. Nivån på de nominella priserna för köp av skogslägenheter är lika hög som vid samma tidpunkt förra året. I mitten av förra året nådde det nominella medianpriset på skog sin högsta nivå, varefter prisnivån sjönk något mot slutet av året. Prisnedgången har hållits tillbaka av att priset på timmer och massaved fortsatt att stiga sedan början av året. När man tittar på de reala priserna för köp av skog har priserna på skogslägenheter sjunkit enligt inflationen, alltså cirka 5 procent, fortsätter Ärölä.

Dyrast var skogen i Päijänne-Tavastland med cirka 6 800 euro per hektar. Under första halvåret gjordes dock endast 21 köp där. Det näst högsta priset per hektar skog betalades i Birkaland, cirka 6 000 euro per hektar. Skogen var nästan lika dyr i Egentliga Finland. Billigast var priset för en hektar skog i Lappland, i genomsnitt cirka 1 400 euro. 

Åkerhandeln piggnade till något och priset på åker låg på samma nivå som under tidigare år

Fram till början av juni hade cirka 370 representativa köp av över 2 hektar enbart åker gjorts i hela landet. Det är cirka 50 stycken fler än under motsvarande period förra året. Livligast var åkerhandeln i Södra Österbotten med cirka 70 köp. Antalet är nästan detsamma som förra året. Näst flest köp gjordes i Norra Österbotten, 65 stycken. Under samma period i fjol var antalet 38 i området. 

Medianpriset på åker uppgick i början av innevarande år till 9 400 euro per hektar. Detta är 4 procent mer än i början av förra året. Man ska dock komma ihåg att det i år har gjorts färre än 400 köp av enbart åkermark och att priserna varierar mycket mellan olika delar av landet. De dyraste åkrarna fanns i landskapet Egentliga Finland, där medianpriset var cirka 12 100 euro per hektar. Billigast var en hektar åker i Lappland, cirka 2 900 euro per hektar.

Mer information

Frågor om statistiken över fastighetshandel

Saara Saari, registerchef, 050 304 8391. På semester från och med 6.7.2024

Jere Talla, ledande expert, 050 471 0547. På semester från och med 2.7.2024.

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Frågor om specifika fastighetsköp

Lantmäteriverkets kundservice, 029 530 1110 (mån–fre 9–16.15)

Information till medierna
Fastighetsköp
Fastigheter

Nyheter och artiklar