Konsekvenserna av att satellitbaserade tjänster slutar fungera kan till en början verka små. I vardagen märker vi det kanske först som att positionsbestämningen i kartappen eller tidtabellsskärmen på bussen inte fungerar.

Snart börjar störningen få konsekvenser för hela samhället. Satellitbaserade tjänster används inte bara för konsumentappar och lokalisering, utan också inom bland annat telekommunikation, börshandel, elnät och försvarsindustrin. Samhällena är väldigt beroende av satelliter och detta beroende ökar snabbt.

Eventuell utslagning av satellittjänster skulle få globala och i värsta fall allvarliga följder. Det är en verklig risk, som enligt den färska FN-rapporten ”Hidden Risk” beror på brister i kunskap och resurser. Expertkommittén för geodata (United Nations Committee of Experts on Global Geospatial Information Management, UN-GGIM) uppmanade på sitt möte förra veckan medlemsländerna att vidta åtgärder för att bekämpa riskerna.

Satelliternas funktion kräver oavbrutna mätningar

För att satelliterna ska fungera exakt och driftsäkert krävs oavbruten observation av både deras och jordens position och läge i rymden. På grund av de långa avstånden kan en liten inexakthet leda till ett stort fel till exempel i en positioneringstjänst. Observationsdata förmedlas via en global leveranskedja för geodetisk information. Den består av terrestra mätstationer, datacentraler, analyscentraler och utbildade experter. I Finland utförs detta arbete på Metsähovi geodetiska forskningsstation, som drivs av Lantmäteriverket.

– Finland är en föregångare, för hos oss man insett den geodetiska infrastrukturens betydelse för samhällets stabilitet och staten har anvisat resurser för att upprätthålla den. Metsähovi är en av de modernaste forskningsstationerna i världen, och det är viktigt att dess funktion säkerställs också i framtiden. På så sätt bidrar Finland till att tjänster som hela världen behöver hålls fungerande, säger Lantmäteriverkets generaldirektör Pasi Patrikainen.

Metsähovi forskningsstation ingår ett globalt nätverk av mätstationer och den behöver andra stationer för att fungera. Utmaningen ligger i att det saknas internationell reglering av underhållet av en motsvarande infrastruktur, vilket i många länder axlas av enskilda forskningsinstitut. De senaste åren har trenden därför dessvärre varit att mätstationer har lagts ner på grund av resursbrist.

– En av orsakerna är bristande kunskap. Man inser inte nödvändigtvis hur dramatiska konsekvenser försvagning av leveranskedjan kan få. Ju fler stationer som läggs ned, desto större blir risken för störningar, säger Nicholas Brown, som är direktör för FN:s kompetenscentrum på geodataområdet, UN-GGCE.

FN uppmanar medlemsländerna att vidta åtgärder

FN:s expertkommitté för geodata är ett mellanstatligt samarbetsorgan som vill hitta en gemensam inriktning för nationella och globala policyer på geodataområdet. Det viktigaste målet är att skapa aktuella, tillförlitliga och tillgängliga geodatamängder som stödjer den nationella och globala utvecklingen.

Lantmäteriverket är den behöriga myndigheten på geodataområdet i Finland. På mötet i New York var Finlands representanter professorn i geodesi Hannu Koivula, generaldirektör Pasi Patrikainen och chefen för internationella ärenden Heli Ursin, samtliga från Lantmäteriverket. I den finska delegationen ingick även Rainer Mustaniemi från Traficom. Koivula framförde Finlands bifall till den utvecklingsplan som diskuterades på mötet.

För att säkerställa den fortsatta funktionen av satellitbaserade tjänster lade FN fram en uppmaning för medlemsländerna att vidta åtgärder. Rekommendationerna omfattade bland annat att leveranskedjorna för geodetisk information bör definieras som kritisk infrastruktur, att det inrättas samarbetsorgan på geodesiområdet, att resurserna och kompetensen bör säkerställas och de nationella riskerna analyseras.

– Tillförlitlig geografisk information är också en säkerhetsfråga. Det är en angelägenhet som angår inte bara forskare och myndigheter på geodataområdet, utan det är väldigt viktigt med fungerande samarbete och framsyn mellan den offentliga förvaltningen, beslutsfattarna och industrin. Även på det här området bör Finland vara aktivt pådrivande såväl nationellt som globalt, säger Pasi Patrikainen.

Mer information

Hannu Koivula, professor, Lantmäteriverkets Geodatacentral, 029 531 4787
Pasi Patrikainen, generaldirektör, Lantmäteriverket, 029 531 5400
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi