Rågång som arbete är i stort sett samma som på 1700-talet. Den gemensamma gränsen är 736 km och gås igenom för mätning och dokumentation. Dessutom kontrolleras gränsmarkeringarna, gränsrösen repareras och växtlighet som tränger in i gränsområdet ansas. Tekniken hjälper till i arbetet.
– Flygfoton har till exempel använts vid rågångar sedan 1950-talet. Man började utnyttja ekolodning och GPS-mätning med Norge vid den förra rågången vid sekelskiftet 2000. Detta kunde 1750-talets lantmätare endast drömma om, berättar kartverkschefen Jyrki Lämsä från Lantmäteriverket.
Politiska beslut och fördrag påverkar rågångar
Efter den första gränsdragningen överläts Finlands storfurstendöme till Ryssland 1809 och läget vid gränsen måste omvärderas. 1826 slöts ett egentligt fördrag om fastställande av gränsen mellan Norge och Ryssland. Det tog sammanlagt 20 år innan hela gränsen kunde kartläggas och röjas från öst till väst.
– Arbetet går numera betydligt snabbare än på den tiden. I dag utförs största delen av arbetet i samband med rågångar på kontoret. Terrängarbeten utförs vanligen under två somrar, några veckor åt gången. Då underhålls konstruktioner som anknyter till riksgränsen och dokumentationen uppdateras genom mätning och fotografering, säger Jyrki Lämsä.
År 1847 deklarerades att riksgränsen mellan Norge och Ryssland, som Finlands storfurstendöme var en del av, ska revideras med 25 års mellanrum. Samma löfte gäller fortfarande med grannländerna, dvs. gränserna ses över och gränsområdena underhålls regelbundet.
– I den nuvarande världssituationen är det särskilt viktigt att riksgränserna är markerade och dokumenterade på ett entydigt sätt. Även om de politiska förhållandena förändras, är och förblir riksgränsen i enlighet med det internationella fördraget. Finlands och Rysslands senaste rågångsdokument fastställdes 2018 och med Sverige 2010, säger Lämsä.
Älskade råstenar skyddas och vårdas
I och med Finlands självständighet, efter några års uppskov, hölls gränskommissionens möte mellan Norge och det självständiga Finland i april 1924 och rågångsarbetet kunde inledas. Många av de gamla råstenarna återuppbyggdes och i några sattes nya hjärtstenar, vilket gjorde att alla råstenar fick ett mer enhetligt utseende än tidigare. Om hjärtstenen mot Finland hade en rysk gravyr, togs den bort och ersattes med ordet SUOMI. På den norska sidan graverades den regerande kungens monogram och krona på stenarna.
– Råmärken, särskilt deras hjärtstenar, är historiska skyddade objekt och de byts inte ut om de inte har gått sönder. Råmärkena och deras skick kontrolleras vid rågångarna. Råmärken och deras hjärtstenar ska rengöras och målas för att hålla dem i gott skick under de kommande 25 åren, berättar Jyrki Lämsä.
En blick in i framtiden
De följande rågångarna efter självständigheten genomfördes enligt fördraget under 1950- och 1970-talen. Den senaste rågången med Norge hölls i början av 2000-talet och resultaten av den rågång som för närvarande pågår fastställs 2025. Jyrki Lämsä förutspår att digitaliseringen kommer att förändra arbetet även i fortsättningen.
– Vid nästa rågång med Norge på 2050-talet kan dokumentationen av gränsen sannolikt göras genom en digital modellering av riksgränsen. Jag tror också att platsen för djupleden, till vilken riksgränsen i Tana älvs vattendrag bestäms, kan kartläggas utan ekolod t.ex. genom laserskanning
Artikeln bygger på historisk dokumentation och arkivmaterial från Norges rågångsdelegation.
Ytterligare information
Jyrki Lämsä, kartverkschef, +358 40 524 2508, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi