Samanvändningen av och kompatibiliteten hos geografisk information ska förbättras
Lantmäteriverkets mål är att främja samanvändningen av geografisk information som samlas in med nya metoder och positioneringsutrustning. Lantmäteriverket arbetar ständigt med att förbättra konverteringarna mellan de geoidmodeller och referenssystem som används. När förbättringarna är betydande, kommer modellerna att lanseras och information om dessa att lämnas ut.
I början av 2024 lanserade Lantmäteriverket till exempel en ny omvandlingsyta mellan Finlands officiella höjdsystem och de höjder som erhålls genom satellitpositionering. Denna geoidmodell gör att den höjdmätning som sker genom satellitpositionering blir 30 procent mer exakt. Läs mer om den nya geoidmodellen.
– Vi har också fått många förfrågningar om exakta koordinattransformationer och EPSG-koder som specificerar de koordinatsystem som används, deras framställningssätt och de transformationer som används till exempel i positioneringsprogram, säger Hannu Koivula, avdelningschef vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.
Lantmäteriverket har beslutat att definiera separata EPSG-koder för alla koordinatsystem och att göra de mest exakta koordinattransformationerna på transformationsbiblioteket PROJ för öppen källkod. Arbetet med att definiera de EPSG-koder som saknas har redan påbörjats.
I praktiken använder alla producenter och användare av geografisk information EPSG-koder i positioneringsprogram. Även PROJ-biblioteket används i stor utsträckning särskilt i positioneringsprogram med öppen källkod. Vid användning av PROJ används EPSG-koder.
– Vi vill se till att de officiella konverteringar som Lantmäteriet har specificerat ska vara tillgängliga för alla. Detta kommer att förbättra samanvändningen av och kompatibiliteten hos geografisk information, säger Hannu Koivula.
Kostnadsbesparingar och bättre kvalitet med öppen källkod-lösningar
Lantmäteriverket syftar till att öka de fördelar som samarbetet medför inom den offentliga förvaltningen och sektorn för geografisk information genom att i större utsträckning utnyttja lösningar för öppen källkod och genom att aktivt delta i verksamheten inom nätverken för öppen källkod. Lantmäteriverkets informationssystem för produktion av geografisk information och informationstjänster är till stor del baserade på öppen källkod.
– Det största pågående utvecklingsområdet är bytet av produktionssystemet för terrängdata utifrån öppen källkod. Målet är att det nya informationssystemet ska vara i produktion i april 2025. Projektet för att uppdatera kartprodukter och karttjänster kommer också i första hand att använda öppen källkod, säger Risto Ilves, utvecklingschef vid Lantmäteriverket.
Lantmäteriverket lanserar de appar som det utvecklat som öppen kod på GitHub. Utvecklingen vid Lantmäteriverket har också presenterats vid olika branschevenemang, till exempel FOSS4G Europe 2024 i juli.
– Vi har kartlagt möjligheter till samarbete med olika myndigheter, och en gemensam verkstad planeras nu. Syftet är att hitta konkreta områden där de olika parterna kan dra nytta av samarbete, till exempel genom upphandling eller gemensam utveckling. Genom samarbete kan vi uppnå kostnadsbesparingar och förbättra kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls, säger Risto Ilves.
Världsarv i terrängdatabasen
Lantmäteriverket utreder möjligheten att inkludera Unescos världsarv i Finland som ett separat tema i den nationella terrängdatabasen. Om det genomförs, bidrar det till att skydda världsarvet och stödja den regionala planeringen av markanvändningen.
De fysiska platserna för Unescos befintliga sju världsarv i Finland och deras skyddsområden kommer att utredas i syfte att ta fram en enhetlig och uppdaterad informationsmodell i terrängdatabasen. Med hjälp av informationsmodellen kan de världsarvsobjekt som ska skyddas enkelt i realtid ses via Lantmäteriverkets kart- och gränssnittstjänster. Detta underlättar bland annat planläggningen och annan storskalig planering av markanvändningen.
– Att bevara Unescos världsarv i sitt ursprungliga skick för kommande generationer beror också på hållbar planering av markanvändningen i närheten av världarvsplatserna. Ju enklare det är att få information per tema, till exempel om skyddsområden, desto bättre och säkrare är det också att fortsätta bygga en infrastruktur enligt planläggningen, säger Ulla Mikkanen, sakkunnig vid Lantmäteriverket.
Mer information
Annukka Kokkonen, samhällsansvarsexpert, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi