Hoppa till huvudinnehåll

Samhällsnyttan av Lantmäteriverkets forskning av världsklass värd flera miljoner 2024

Beredskap mot störningar av satellitpositionering, insamling av miljödata med drönare och observationer av jorden med satelliter. Dessa är bara några exempel på de otaliga teman inom vilka Lantmäteriverket tog fram nya vetenskapliga rön som utöver vetenskapssamhället även används av företag och samhället i Finland.

Metsähovin radioteleskooppi 2022

Lantmäteriverkets Geodatacentral fortsatte att göra nya betydande framsteg inom akademisk forskning 2024. Under året lanserade man nya forskningsprojekt som fick ett stort genomslag. Centralen publicerade 116 referentgranskade artiklar, och vetenskapliga artiklar hade under en femårsperiod fått 8 304 hänvisningar i databasen Web of Science.

”Ett väsentligt inslag i Lantmäteriverkets forskning är samarbete med företag, genom vilket resultaten och data från vår forskning även gagnar det finländska näringslivet och samhället”, säger överdirektör Jarkko Koskinen vid Lantmäteriverket.

Mer behov av forskning kring positionering i rådande säkerhetsmiljön

Till följd av det turbulenta världsläget har efterfrågan på forskningskunnande inom navigering och positionering ökat både nationellt och internationellt. Störningar av satellitpositionering som ökat på finskt territorium sysselsatte forskare och experter vid Lantmäteriverket under 2024.

Lantmäteriverkets årliga flygfotograferingar, som behövs i synnerhet inom skogsbruket och jordbruket, drabbades av störningarna av satellitpositionering, vilket framhäver behovet av utvecklingen av nya forskningsbaserade lösningar. Verket utvecklar ny expertis för beredskap även mot störningar i luften och till sjöss.

Exakta data om skogarna och vattnen i Finland för att trygga framtiden

Nyttan för den finländska skogssektorn från fjärranalys och laserskanning är värd tiotals miljoner euro varje år. Det bygger på effektiva metoder som utvecklats genom finländsk forskning.

Lantmäteriverkets forskning tar hela tiden fram metoder för inhämtning av data om bland annat skogarna, vattnen och miljön. Detta arbete genomfördes i flera forskningsprojekt samt två av Finlands Akademis flaggskeppsprojekt, UNITE som forskar i skogen och Digital Waters som fokuserar på vattnen.

Lantmäteriverkets Geodatacentral har undersökt möjligheten att använda laserskanningsdata för att producera ännu mer exakt information om skogsresurser. Resultatet är Skogsdatabasen, som kombinerar statistiska data med nationella laserskanningsdata och nu innehåller uppgifter om 5,8 miljarder enskilda träd. Med en yttäckning på mer än 20 miljoner hektar är det en av världens största skogsdatabaser.

Oavbrutet tryggande av tillförlitligheten av geografisk information

Geodata är inte konstant. Jordklotet ändrar form, kontinentalplattorna rör på sig, det pågår landhöjning och därmed förändras koordinaterna. För att den geografiska informationen ska behålla sin tillförlitlighet och kompatibilitet, måste de underläggande referenssystemen tidvis ses över samt exakta och standardiserade konversioner mellan systemen upprätthållas. År 2024 lanserade Lantmäteriverket till exempel en ny geoidmodell, som höjde precisionen i satellitpositionering med 30 procent.

En livsviktig komponent i infrastrukturen för positionsdata i Finland är Metsähovi geodetiska forskningsstation, som fick ett nytt uppdrag i de nya centrumet för rymdlägesbild som ska inrättas i Finland. Inrättandet av centrumet kommer att främja Finlands övergripande säkerhet och att förbättra den nationella resiliensen, upprätthållandet av den kritiska infrastrukturen och försörjningsberedskapen samt cybersäkerheten.

Geodata används allt mer i Europa – forskning bygger upp kunskap

Samhället, företagen och forskningen behöver enorma geodataresurser som kan användas på många olika sätt. Forskningen i Finland har en viktig uppgift som leverantör av ny information och kunskap för den snabbt växande geodatasektorn. Den snabba utvecklingen av europeiska dataområden, det vill säga platser för virtuell datadelning (bl.a. EOSC och Green Deal Data Space) har medfört en betydande ökning av efterfrågan på Geodatacentralens expertis inom datainfrastrukturer.

Forskningsinfrastrukturen Geoportti togs med i Finlands Akademis nationella färdplan för forskningsinfrastruktur 2025–2028, tillsammans med tjugo andra nationellt framstående forskningsinfrastrukturer. Färdplanen är ett verktyg för forskarsamhället, beslutsfattare och finansiärer för att styra investeringar och stödja forskning och utveckling samt innovation.

Mer information

Jarkko Koskinen, överdirektör, Lantmäteriverkets Geodatacentral, tfn 050 337 2902, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi  
 

Information till medierna
Forskning
Geodatacentralen

Nyheter och artiklar