År 2022 gjordes 62 900 fastighetsköp. Det är 16,8 procent mindre än under rekordåret 2021. Det penningbelopp som användes i köpen minskade med 8,3 procent till 9,9 miljarder euro från 10,8 miljarder euro året innan. Det penningbelopp som användes för bostäder och semesterfastigheter minskade, men beloppet för anskaffning av jord- och skogsbrukslägenheter låg däremot på samma nivå som året innan.
− 2022 var ett mycket händelserikt år, och under året skedde många olika vändningar på fastighetsmarknaden. Efter en positiv början av året gick handeln nedåt efter sommaren och antalet fastighetsköp sjönk med 21 procent under sista kvartalet, berättar registerchef Saara Saari som ansvarar för köpeskillingsregistret över fastigheter vid Lantmäteriverket.
Uppgifterna framgår av Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik över fastigheter, en e-tjänst som är öppen för alla. Uppgifterna uppdateras månatligen i e-tjänsten baserat på data i Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter, som bildas utifrån köpvittnenas anmälningar.
Handeln med egnahemshus minskade mest i slutet av året, men prisnivån förblev oförändrad
− Handeln med egnahemshus var livlig under coronatiden. Antalet köp minskade under hela året 2022, men särskilt under sista kvartalet var minskningen starkast, 41 procent när det gäller egnahemshus inom detaljplaneområden. Prisnivån sjönk dock bara med 3,4 procent. I glesbygder minskade antalet fastighetsköp mer måttligt, med 20 procent, men prisnivån sjönk med 8,3 procent. Det finns betydande skillnader i antalet fastighetsköp mellan olika regioner och kommuner. Prisnivån förblev dock relativt stabil trots nedgången i antalet köp, säger Saari.
År 2022 köptes de dyraste egnahemshusen i Finland i Grankulla. Där gjordes endast fyra representativa köp av egnahemshus med ett medianpris på 1 135 000 euro. I Esbo minskade antalet köp med 36,9 procent jämfört med året innan, och medianpriset för köp av egnahemshus 2022 var 580 000 euro. Medianpriset sjönk med bara 1,7 procent jämfört med året innan. I fjol kostade ett egnahemshus i genomsnitt 495 000 euro i Helsingfors (-2,9 %), 374 000 euro i Vanda (-4,1 %), 315 000 euro i Tammerfors (-2,6 %), 240 000 euro i Åbo (-4,0 %), 211 000 euro i Jyväskylä (-6,2 %), 182 000 euro i Kuopio (-9,0 %), 230 000 euro i Uleåborg (+15,6 %) och 165 000 euro i Rovaniemi (-2,9 %).
Lantmäteriverkets handelsstatistik omfattar endast fastigheter på egen tomt och därmed inte fastighetsaktier, bostadsaktier och egnahemshus på hyrestomter.
Handeln med semesterfastigheter avtog 2022
Handeln med semesterfastigheter var livlig under 2020 och 2021, men avtog i fjol. Antalet köp av byggda och obyggda semesterfastigheter minskade med 28 procent, totalt gjordes 6 227 köp i hela Finland. Antalet köp av obyggda semesterfastigheter sjönk med 32 procent och det totala antalet var 1 413.
− Medianpriset för fritidsbostäder som gränsar till stranden inom general- och detaljplaneområden var oförändrat (95 000 euro), dvs. detsamma som 2021. Det fanns betydande regionala skillnader i handeln med semesterfastigheter både när det gäller antalet köp och när det gäller priserna, säger Saari.
Mindre nedgång i åkerhandeln än i handeln med andra fastighetsslag
I fjol uppgick totalantalet köp som endast omfattade åker på över 2 hektar till cirka 680. Det är 8,5 procent mindre än 2021. Liksom under de föregående åren gjordes flest köp i Södra Österbotten, totalt 125. Även där minskade antalet köp med över 7 procent.
Medianpriset för köp av åker i hela landet var 8 700 euro per hektar. Medianpriset steg med 2,5 procent jämfört med året innan. I Fastlandsfinland var åker dyrast i Egentliga Finland, där medianpriset var 12 000 euro per hektar. På Åland var åkermark ännu dyrare, 15 900 euro per hektar. Det numeriska värdet baserar sig dock på endast tre köp av enbart åker. Billigast var åker i Lappland, cirka 2 000 per hektar.
Antalet köp av skogslägenheter minskade, men priserna fortsatte stiga
I fjol gjordes cirka 4 520 representativa köp av skogslägenheter med enbart skog på mer än 2 hektar i hela landet. Det är 13 procent mindre än året innan. Antalet köp sjönk till 2019 års nivå. Liksom under de föregående åren ingicks flest skogslägenhetshandelsavtal i Norra Österbotten, totalt 640. Där minskade antalet köp med 16 procent jämfört med året innan.
När vi granskar utvecklingen av antalet köp i Fastlandsfinland per landskap i förhållande till året innan, ökade antalet endast i Mellersta Finland (+17 %) och Norra Karelen (+2 %). Antalet minskade kraftigast i Mellersta Österbotten, med 29 procent.
− Medianen för köpeskillingar var cirka 3 600 euro per hektar. Medianpriset steg med hela 14 procent jämfört med 2021. En del av uppgången i medianpriset kan förklaras av högre priser i de södra delarna av Finland, eftersom södra Finlands andel av antalet köp i hela landet steg från 35 procent året innan till 42 procent. Ungefär hälften av prisstegringen beror sannolikt på variationerna i den regionala fördelningen av köpen, säger ledande expert vid Lantmäteriverket Esa Ärölä, som satt sig in i statistiken över skogshandel.
Dyrast var skog i Nyland, där medianpriset var 6 500 euro per hektar. I Egentliga Finland nåddes också ett genomsnittligt hektarpris på 6 000 euro. Billigast var skog i Lappland, i genomsnitt 1 300 euro per hektar. I Nyland steg medianpriset i euro mest och var 1 600 euro per hektar. Ökningen var 33 procent jämfört med året innan.
De priser som anges i texten är medianpriser.
Mer information
Ta del av statistiken på webben. Statistiken över köpeskillingar kan granskas som tabeller enligt tidpunkten för köpet, platsen och fastighetens användningsändamål.
Frågor om statistiken över fastighetshandel
Saara Saari, registerchef, 050 304 8391, saara.saari@lantmateriverket.fi
Esa Ärölä, ledande expert, 040 180 1301, esa.arola@lantmateriverket.fi
Frågor om specifika fastighetsköp
Lantmäteriverkets kundservice, 029 530 1120 (må–fr 9–16.15)