Antalet fastighetsköp år 2024 höll sig på 2023 års lugna nivå, även om antalet köp ökade något mot slutet av året. År 2024 gjordes 56 400 fastighetsköp. Detta var 1,2 procent fler än år 2023. Det penningbelopp som användes i köpen minskade med 5 procent till 7 miljarder euro från 7,4 miljarder euro året innan. Penningbeloppet som användes för bostadsfastigheter minskade med 8,7 procent, vilket innebär 400 miljoner euro mindre än året innan.

– År 2024 fortsatte utmaningarna på bostads- och fastighetsmarknaden. I början av året var handeln riktigt stillsam. Under den senare halvan av året nådde antalen föregående års nivå och på årsnivå uppnåddes nära samma antal affärer som året innan. Det ska dock noteras att penningbeloppet som användes för fastighetsaffärer minskade, speciellt när det gäller bostadsbyggplatser. Penningbeloppet som användes för småhusfastigheter på detaljplaneområden stannade på föregående års nivå, men penningbeloppet som användes för flervåningsbostadshusfastigheter minskade med 220 miljoner euro, berättar registerchef Saara Saari som svarar för köpeskillingsregistret vid Lantmäteriverket.

Det minskande antalet köp och medianpriset för bebyggda småhusfastigheter stabiliserades 2024

Det minskande antalet köp och medianpriset för bebyggda småhusfastigheter stabiliserades 2024. År 2024 genomfördes något fler än 13 000 representativa affärer (-1,5 % på årsnivå) och medianen för köpeskillingarna var 143 000 euro (+2,1 % på årsnivå).

– 2024 var mycket likt 2023 när det gäller antalet köp och medianen för köpeskillingar för bebyggda bostadssmåhusfastigheter. I början var handeln stillsam, men piggnade till något efter sommaren. Förändringarna av överlåtelseskatten ökade antalet köp i december 2023, vilket sannolikt minskade antalet köp i början av 2024, berättar ledande expert Jere Talla vid Lantmäteriverket.

De regionala skillnaderna i handeln med bostadssmåhusfastigheter var fortsatt betydande. När det gäller detaljplaneområden minskade antalet köp något (-2,7 %), men medianen för köpeskillingarna ökade (4,8 %). När det gäller glesbygdsområden ökade tvärtom antalet köp något (0,5 %), men medianen för köpeskillingar fortsatte minska (-7,0 %).

– Som helhet är antalet köp av byggda bostadssmåhusfastigheter, trots den lilla ökningen mot slutet av året, fortfarande på en låg nivå och antalet affärer för helåret var också det lägsta sedan 1995. Medianen för köpeskillingen för bebyggda bostadssmåhusfastigheter i alla stora städers detaljplaneområden ökade dock eller stannade på 2023 års nivå, berättar Jere Talla.

Handeln med bostadssmåhus ökade relativt sett mest i Södra Österbotten

Landskapsvis sett ökade antalet affärer med bostadssmåhus i detaljplaneområden mest i Södra Österbotten (+ 13,4 %). De dyraste köpen av bostadssmåhus i Finland 2024 gjordes som vanligt i Grankulla. Där genomfördes sju representativa köp av bostadssmåhus och deras medianpris var 903 333 euro. I huvudstadsregionen ökade antalet köp i Helsingfors med 10,5 procent och medianpriset var 450 500 euro (+ 3 %). Antalet köp minskade i Esbo (- 6,7 %) och i Vanda (-5,6 %). Medianpriset var 592 500 euro (+ 11,8 %) i Esbo och 355 000 euro (+ 1,4 %) i Vanda. Bebyggda bostadssmåhusfastigheter på detaljplaneområde i övriga större städer kostade under förra året i genomsnitt 300 000 euro (+ 3,5 %) i Tammerfors, 265 000 euro (+ 1,8 %) i Åbo, 222 200 euro (+ 5,1 %) i Kuopio, 220 000 euro (0 %) i Uleåborg, 212 000 euro (-0,5 %) i Jyväskylä och 163 500 euro (+ 9,0 %) i Rovaniemi.

Lantmäteriverkets handelsstatistik omfattar endast fastigheter och outbrutna områden på egen tomt som sålts i sin helhet och därmed inte fastighetsaktier, aktielägenheter, egnahemshus på hyrestomter eller köp av kvotdelar av fastigheter.

Antalet köp av fritidsfastigheter ökade jämfört med 2023

Handeln med fritidsfastigheter började stillsamt 2024, men från och med juli var antalet köp klart högre än föregående år. Sammanlagt 5622 representativa köp av bebyggda och obebyggda fritidsfastigheter genomfördes, vilket var 8,4 procent fler än 2023. Antalet köp av bebyggda fritidsfastigheter ökade med 12,1 procent, men antalet köp av obebyggda fritidsfastigheter minskade med 5,2 procent. Antalet köp av fritidsfastigheter med egen strand på general- och strandplaneområden ökade med 13,5 procent jämfört med 2023 och medianen för köpeskillingen för dessa var oförändrat 90 000 euro. Antalet köp av bebyggda fritidsfastigheter med egen strand i glesbygdsområden ökade med 17,9 procent och medianpriset var 70 000 euro (-1,4 %), vilket i praktiken är på samma nivå som 2023.

Landskapsvis sett genomfördes flest köp av bebyggda fritidsfastigheter med egen strand på general- och stranddetaljplaneområden som tidigare i Södra Savolax. När det gäller glesbygdsområden genomfördes flest köp i Birkaland. Det samlade antalet köp av bebyggda fritidsfastigheter inom general- och stranddetaljplaneområden samt glesbygdsområden minskade endast i två landskap, Österbotten (- 8,2 %) och Södra Savolax (- 1,2 %).

Det minskande antalet köp av skogslägenheter byttes till ökning mot slutet av året och priset per hektar fortsatte öka

I fjol gjordes cirka 4 240 representativa köp mellan icke släktingar av skogslägenheter med enbart skog på mer än 2 hektar i hela landet. Detta var 4 procent fler än året innan. Liksom under de föregående åren genomfördes flest köp av skogslägenheter i Norra Österbotten, totalt 661. Där ökade antalet köp med 10 procent jämfört med året innan.

Vid granskning av utvecklingen av fjolårets antal köp landskapsvis jämfört med 2023 i sådana landskap där antalet årliga köp är mer än 100 stycken, ökade antalet köp procentuellt mest i Egentliga Finland (33 %), Nyland (30 %) och Satakunta (29 %). Antalet köp av skogslägenheter sjönk mest i Södra Karelen (26 %).

– Medianen för fjolårets köpeskillingar var cirka 4 000 euro per hektar. Det nominella medianpriset för skog har inte varit så här högt under 2000-talet. Medianpriset för skog steg 2 procent i förhållande till 2023, som var föregående toppår. De höga priserna som betalades för skogslägenheter påverkades naturligtvis av virkespriserna. De reella priserna för timmer och granmassaved var senast på den här nivån åren 2007–2008. Medianpriset ökar också med den ökade medelvolymen på trädbeståndet i föregående års köp med knappt 1 procent i förhållande till föregående år. Dessutom påverkas medianprisets ökning också av att södra Finlands andel av antalet köp i hela landet ökade något från föregående år, berättar ledande expert Esa Ärölä från Lantmäteriverket, som granskat handelsstatistiken för skog.

Den dyraste skogen fanns i Egentliga Finland, där medianpriset var något över 6 400 euro per hektar. Skogen var nästan lika dyr i Päijänne-Tavastland. Även i Egentliga Tavastland och Birkaland kom man över 6 000 euro i medianpris. Billigast var skog i Lappland, i genomsnitt cirka 1 400 euro per hektar. Mest steg medianpriset i euro och procentuellt i Mellersta Österbotten med över 800 euro per hektar och 33 procent. Kraftigast sjönk medianpriset för en skogshektar i Norra Karelen, med 7 procent.

Åkerköpen fortsatte öka och priset per hektar ökade

Det totala antalet köp mellan icke släktingar som endast omfattade åker på över två hektar uppgick i fjol till 761 stycken. Detta var 6 procent fler än år 2023. Liksom under de föregående åren gjordes flest köp i Södra Österbotten, sammanlagt 145. Där ökade antalet köp med 7 procent. Näst flest köp har genomförts i Norra Österbotten (105 st.) och i Egentliga Finland (92 st.).

– Medianpriset för köp av åker i hela landet var cirka 9 000 euro per hektar. Medianpriset steg med 4 procent jämfört med året innan. I Fastlands-Finland var åkermarken dyrast i Egentliga Finland, där medianpriset var cirka 11 600 euro per hektar. Billigast var åker i Lappland, lite drygt 1 900 euro per hektar. Medianpriset i Lappland grundade sig dock på endast 14 åkerköp, konstaterar Esa Ärölä som studerat åkerköpen.

De priser som anges i texten är nominella priser.

Uppgifterna framgår av Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik för fastigheter, en e-tjänst som är öppen för alla. Uppgifterna uppdateras månatligen i e-tjänsten baserat på data i Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter, som bildas utifrån köpvittnenas anmälningar.

Obs! Det har gjorts ändringar i avgränsningar i statistiken

Enligt de tidigare gällande avgränsningsreglerna har när det gäller bostadssmåhus bara sådana köp tagits med där överlåtelseanmälan har innehållit en uppgift om en bostadsbyggnad på fastigheten. I Fastighetsöverlåtelsetjänsten (KVP) är det som uppgift gällande byggnader endast möjligt att ange ”fastighetens byggnader ingår i överlåtelsen”, utan närmare uppgift om byggnadernas typ. Köp där det tidigare inte fanns närmare uppgift om byggnadernas typ i överlåtelseanmälningarna har enligt de tidigare avgränsningsreglerna avgränsats till utanför statistiken. Enligt de nya avgränsningsreglerna inkluderas dessa överlåtelser i statistiken. Förändringen av avgränsningsreglerna som gjorts på grund av en kvalitetsavvikelse ökar det totala antalet köp som presenteras. Förändringen av avgränsningsreglerna påverkar de totala antalen av bostadssmåhusköp retroaktivt till år 2013 då den elektroniska fastighetsöverlåtelsetjänsten togs i bruk. Antalen köp före år 2020 enligt de nya avgränsningsreglerna är mindre än en procent större än enligt de gamla avgränsningsreglerna, under åren 2020–2022 några procent större, år 2023 cirka 15 procent större och år 2024 redan mer än 20 procent större. Mer om ändringen av avgränsningsregeln i servicemeddelandet

Mer information

 Köpeskillingsregistret för fastigheter Statistiken kan granskas i en tabell enligt tidpunkten för köpet, platsen och fastighetens användningsändamål.

 Temakartor kan skapas i Paikkatietoikkuna

Mer information om statistik över fastighetshandel

Registerchef Saara Saari, 050 304 8391, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Ledande expert Jere Talla, 050 471 0547,fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi

Ledande expert Esa Ärölä, 040 180 1301, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Frågor om specifika fastighetsköp

Lantmäteriverkets kundservice, 029 530 1110 (mån–fre 9–16.15)