Forskare vid Lantmäteriverket, Geodatacentralen, Naturresursinstitutet och universiteten har utvecklat mätningsmetoder som baserar sig på laserskanning så effektivt att skogsindustrin med hjälp av dessa inventeringar framöver kan spara tiotals miljoner euro varje år. Besparingarna hänför sig till kostnadseffektiviteten i en inventeringsmetod som togs i bruk år 2008.
Nästa steg i utvecklingen håller på att tas: med de senaste metoderna kan man producera information om skogarna till och med med en exakthet av enstaka träd. När dessa metoder börjar användas på bred front under de kommande åren kan miljoner sparas i virkeshandeln och mångfalden och kolbindningen kan stödas bättre än tidigare.
Den finska skogsindustrin har redan länge haft en vision om att “trädvården är hållbar, ger trädets värdekedja ett mervärde och är 30 procent kostnadseffektivare än i dag”, och metoden som visualiserar enstaka träd, dvs. singelträdtolkning är ett led i denna bättre och effektivare värdekedja.
- Skogarna är viktiga för ekonomin och biodiversiteten samt i egenskap av kolförråd. Därför ökar efterfrågan på exakta och aktuella uppgifter om skogstillgångarna, berättar professor Juha Hyyppä vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.
- Vår forskning gör att exakta skogsdata kan samlas in mer effektivt än tidigare. På det sättet kan målen för skogsvården beaktas bättre. Om det till exempel för närvarande tar 1 dag för 2 personer att mäta 100 träd, kan vi göra detsamma på 1 minut med en laserskannare eller drönare, säger han.
- Geodatacentralen kan i fortsättningen beräkna skogstillgångarna i Finland på trädnivå allteftersom den nationella laserskanningen fortskrider. Vår demoversion finns på metsakanta.com. Exaktheten förbättras om punkttätheten ökar i fortsättningen, tillägger Juha Hyyppä.
- Målet är att demoversionen i höst ska omfatta över 1 miljard träd. För närvarande är antalet visserligen bara drygt 100 miljoner.
Ju exaktare information, desto större fördelar
Naturresursinstitutet har gjort kalkyler över de ekonomiska fördelarna med metoden som baserar sig på singelträdtolkning.
- Ju tillförlitligare information, desto större är dess ekonomiska värde. Om till exempel exaktheten vid mätning av volymen förbättras med en procentenhet i hela landet, kommer inkomsterna till skogsägarna att öka med 80 miljoner euro under 10 år. Detta är en följd av att man med större sannolikhet hittar lämpliga avverkningsobjekt och avverkningarna kan schemaläggas bättre än hittills. Exakt information bäddar för bättre beslut, sammanfattar Naturinstitutets forskningsprofessor Annika Kangas, som medverkar i UNITE-projektet.
Skogscentralen, som ansvarar för inventeringen av skogarna i Finland, har som ambition att inom de närmaste åren introducera metoden med singelträdtolkning. På samma gång blir det möjligt för företag att utveckla kommersiella applikationer på basis av metoden.
- Ju fler ändamål informationen kan användas för, desto värdefullare är den. Nyttan mätt i pengar kan uppskattas separat för olika situationer. Dessa är till exempel ägarens beslut om tidpunkten för avverkning, vilket trädslag som ska planteras, och virkesköparens beslut om vilken stämpelpost som ska köpas, hur stockarna ska kapas eller hur körstråken ska planeras. Tajmningen av avverkningen, till exempel, beräknas ge 4 euro/ha under en period av 10 år. Valet av trädslag i områden där det förekommer rotticka beräknas ge fördelar på 35–98 euro/ha under hela omloppstiden.
Kangas och Hyyppä medverkar i flaggskeppsprojektet UNITE, som finansieras av Finlands Akademi. I projektet undersöks och utvecklas nya tekniker för insamling av skogsdata. UNITE-projektet genomföras av Östra Finlands universitet, Lantmäteriverkets Geodatacentral, Tammerfors universitet och Naturresursinstitutet.
De mest livskraftiga träden binder kol
Mer om skogsinventering på trädnivå kan läsas på metsäkanta.com, som bland annat har uppgifter om storleksfördelning och kvalitet för olika trädslag. Sådana behövs för industrin. Målet är att öka informationen om tillväxthastigheten för enskilda träd, eftersom det beskriver kolbindningen. Uppgifter om ålder och trädslag ger däremot bättre information om den biologiska mångfalden.
- Med hjälp av singelträdmetoden kan skogsägaren planera avverkningarna bättre och fälla de trädslag som behövs. Livskraftiga, enstaka träd som är viktiga för kolbildningen eller mångfalden får stå kvar i skogarna, konstaterar Juha Hyyppä.
Singelträdtolkningen ersätter inte behovet av andra inventeringsmetoder, eftersom en regional tolkning och den nationella skogsinventeringen fokuserar på produktion av beståndsvariabler. Singelträdtolkningen visar var det finns enskilda resliga träd och ger en bättre bild av värdet särskilt på rundvirke jämfört med traditionella inventeringsmetoder.
Utvecklingen av kolförråden i skogarna förutsätter mer exakt information om skogstillgångarna. Det nationella laserskanningsmaterialet blir emellertid tätare hela tiden och tack vare det kommer det i framtiden att finnas mer kvalitetsinformation till handa.
De nyaste inventeringsmetoderna omsätts i praktiken
Finlands skogscentral utreder åren 2023–2025 i samarbete med Metsähallitus Metsätalous Oy och Lantmäteriverket hur de nya metoderna för insamling av skogsdata och singelträdtolkningen bäst ska tas i bruk inom ramen för det tredje laserskannings- och flygfotograferingsprogrammet, som startar år 2026.
Ett mål för det praktiska arbetet är att förena singelträdtolkning, som lämpar sig för äldre skogar, med den nuvarande regionbaserade metoden som alltjämt behövs för inventering av plantskogar och unga skogar. Förstklassigt och representativt provytematerial är en av de viktigaste faktorerna vid singelträdtolkning. Skogscentralen har tagit i bruk trädkartsprovytor där man mäter och lokaliserar noggrant alla träd i terrängen. Detta material lämpar sig utmärkt även för singelträdtolkning
En noggrannare fjärrkartering ger i kombination med övrigt geodatamaterial bättre möjligheter att producera information om mångfald och naturvård. Denna information förädlas också med tanke på nästa inventeringsrunda.
Mer information
Avdelningschef, professor. Juha Hyyppä, avdelningen för fjärranalys och fotogrammetri, Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Forskningsprofessor Annika Kangas, Naturresursinstitutet
+358 295322461
fornamn.efternamn@luke.fi