Våren är ofta en tid när människor börjar nya byggnadsprojekt, sätter gården i skick och återkommer till sommarstugan efter vintern. Oklarheter med gränser utreds också traditionellt på våren och sommaren.  Någon kanske planerar att bygga ett nytt skjul på gården eller att överföra stugtomtens ägande till nästa generation. Av en eller annan orsak kan man vara intresserad av att få veta var tomtens gränser går.

Förutom Lantmäteriverket utförs rågångar också av de största kommunerna inom sina detaljplaneområden. I praktiken är det alltid antingen Lantmäteriverkets eller kommunens förrättningsingenjör som utför en officiell rågång.

Kontakta grannen

Om möjligt är det bra att prata med grannen före ansökning om rågång. Grannen kan ha uppgift om råns stäckning eller råmärkena. Ansvaret för den egentliga kallelsen till rågången vilar slutligen på myndigheten.

Vad kostar en rågång?

Lantmäteriverket tar ut en avgift för en rågång som det utfört. Avgiftens belopp beror på antalet utredda råmärken, antalet fastigheter som är delaktiga vid rågången och den utredda råns längd. I regel delas avgiften mellan rågrannarna. Betalaren för rågången kan också vara ett företag som förstört ett råmärke, till exempel när det grävt ner en jordkabel.

Exempel på avgiften:

Råmärkena 11 och 12 utvisar rån mellan fastigheterna A och B. Av dessa har nr 11 försvunnit. Råns längd är 100 m. Vid rågången uppförs ett nytt råmärke i stället för det försvunna råmärket nr 11. Rån gås upp mellan rösena 11 och 12. 

Avgifter:

Antalet råmärken eller råpunkter som bestämmer rån: 2 st. à 100 € = 200 €

Delaktiga fastigheter: 2 st. à 160 € = 320 €

Längden på rån som gåtts upp: 100 m à 0,60 € = 60 €

Totalt: 580 €

Vanligen betalar fastigheternas ägare kostnaderna till hälften vardera.

Mer information

Närmare information om rågång finns på Lantmäteriverkets webbplats: Rågång

Panu Karhu

Författaren arbetar som servicechef  vid Lantmäteriverket.