Målet med den fortsatta utvecklingen av bostadsdatasystemet är att skapa en verksamhetsmiljö där husbolagens administrativa uppgifter flödar mellan olika datasystem i form av strukturerad och maskinläsbar information. De här administrativa uppgifterna omfattar uppgifter om husbolagens underhålls- och ändringsarbeten och information som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret. För husbolagen och disponenterna innebär det här en ny uppgift. De nya uppgifter som ska läggas in i systemet måste konverteras till en form som är förenlig med den struktur bostadsdatasystemet kräver.
Vilken är tidsramen för att rapportera de nya uppgifterna?
Uppgifterna om husbolagens underhålls- och ändringsarbeten ska finnas tillgängliga i bostadsdatasystemet den 1 juli 2026. Det finns med andra ord tid, men det är bra om disponenterna förbereder sig redan nu. Det första steget är att ta reda på hur den leverantör av disponentsystem som ni använder stöder överföring av uppgifter. Olika systemleverantörer arbetar enligt sina egna tidtabeller när det gäller den här frågan. De husbolag som inte använder ett disponentsystem kan lämna in uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten via Lantmäteriverkets användargränssnitt från och med början av 2026.
Kreditgivares uppgifter om husbolagslån som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret ska finnas tillgängliga i bostadsdatasystemet den 1 december 2025. Kreditgivarna kan lämna in de här uppgifterna till systemet från och med den 1 september 2025.
Husbolagens uppgifter om låneandelar och vederlag för varje aktiegrupp ska finnas tillgängliga i bostadsdatasystemet den 1 juli 2026. Husbolagen kan lämna in de här uppgifterna till systemet från och med den 1 december 2025.
Förbättrad tillgång till och insyn i information om husbolag
–Att uppgifterna följer en standardiserad modell och är mer lättillgängliga är framför allt användbart i situationer där disponenten byts ut. När en disponent får ett nytt husbolag som kund hämtar det disponentsystem som hen använder uppgifter direkt från bostadsdatasystemet med hjälp av ett gränssnitt. Det här minskar det manuella arbetet avsevärt, säger Markus Tast, ledande expert på Lantmäteriverket.
Utvecklingen av bostadsdatasystemet gynnar också aktieägarna: informationen är mer transparent även för dem. Det är till exempel lättare att jämföra husbolag. Uppgifterna är uppdaterade vad gäller husbolagens skick och vilka renoveringar som har gjorts för dem. Uppdaterad information om husbolagens renoveringsbehov och ekonomiska situation hjälper också till exempel bostadsköpare att få en bättre överblick över olika bolag.
–Enklare tillgång till information kommer att underlätta beslutsfattandet för husbolag och disponenter. Det ger en mer heltäckande bild av underhållet av husbolag, vilket gör det lättare att också ställa upp planer för framtiden. På lång sikt ser jag till och med en möjlighet att situationen gällande renoveringsskulder för byggnader kan förbättras, säger Tast.
Syftet är att uppgifterna ska flyta smidigt mellan olika system. Det här är till glädje för både disponenter, aktieägare och andra aktörer. Standardisering och rapportering av uppgifter innebär också en konkret fördel i andra fastighetsrelaterade frågor. Oavsett om det handlar om konkurrensutsättning för renoveringar eller husbolagslån, eller att en fastighetsmäklare behöver ytterligare information, finns alla de här uppgifterna lättillgänglig tack vare bostadsdatasystemet. Till exempel skulle en fastighetsmäklare inte längre behöva manuellt kopiera uppgifterna om bolaget från disponentintyg till sitt eget material. Det nya systemet borde även ses som en möjlighet för husbolagen.
–Jag vill uppmuntra er att tänka att ni, när ni för in uppgifterna i systemet, möjliggör ett nytt sätt att använda och hantera husbolagets uppgifter. Det handlar inte bara om att rapportera information till en myndighet, sammanfattar Tast.
Mer information:
Janne Murtoniemi, direktör för tjänster för ägande av aktielägenheter, 040 710 8862
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi