Temakartor

Med Paikkatietoikkunas funktionen Tematiska kartor kan du skapa temakartor som du kan använda exempelvis för att illustrera ett fenomens regionala variation. Beroende på vilken indikator du valt kan du presentera dess värden genom att använda olika områdesindelningar. Datamaterialen läses i realtid från dataleverantörens gränssnittstjänster.

Vi har tillgång till fler än 2 000 datamängder som erbjuds via olika gränssnitt i gränssnittstjänsten Sotkanet som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd, Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter och Statistikcentralen. Du kan också lägga till din egen indikator (datamängd).

Återvänd till webbsidan "Bruksanvisningar för Geodataportalen Paikkatietoikkuna".

Bild 1. Funktioner för tematiska kartor

Materialsökning

Innan du gör andra val gällande indikatorer kan du välja om du vill granska indikatorn som en tidsserie eller som enstaka år. Tidsseriefunktionen gör det möjligt att granska indikatorn som en animation för den tidsperiod som du valt.

För att framställa en tematisk karta ska du välja en indikator som du vill använda som underlag för den tematiska kartan. Gör följande val, på basis av vilka indikatorn söks:

• Områdesindelning (valfri): Välj den områdesindelning enligt vilken du vill granska indikatorn. Om du gör avgränsningen i detta skede, kan du inte välja de datakällor och indikatorer för vilka det inte finns uppgifter enligt denna områdesindelning. Du kan söka områdesindelningar antingen genom att skriva ett sökord i textfältet eller genom att välja dem i rullgardinsmenyn som öppnas. Du kan välja flera områdesindelningar genom att klicka på namnet, varvid valet blir blått. Du kan ta bort valet genom att klicka på namnet på nytt.
• Datakälla: Välj den datakälla som datamängden kommer från. För närvarande kan du välja "Sotkanet", "Köpeskillingsregistret över fastigheter", "Statistikcentralen" och "Dina indikatorer".
• Indikator (datamängd): Välj den indikator som du vill granska. Du kan söka indikatorer antingen genom att skriva ett sökord i textfältet eller genom att välja dem i rullgardinsmenyn som öppnas. Du kan välja flera indikatorer genom att klicka på namnet, varvid valet blir blått. Du kan ta bort valet genom att klicka på namnet på nytt. När du har valer indikatorer kan du granska deras beskrivningar genom att klicka på knappen Visa indikatorns beskrivningar.

Efter att du valt datakälla och indikator/indikatorer öppnas preciserande valmöjligheter i fönstret. Valen gäller alla indikatorer som valts på samma gång. Om du vill att olika indikatorer ska ha olika preciserande valmöjligheter, ska du välja indikatorerna separat.

Efter valen tryck på knappen Sök så att du kan granska indikatorns uppgifter.

Med hjälp av knappen Töm kan du ta bort alla val i materialsökningen. Observera att detta inte tar bort de indikatorer som du valt från tabellen, stapeldiagrammet eller kartan efter att de redan hämtats.

I rullgardinsmenyn Indikator ser du de indikatorer som du valt som en lista. Här kan du ta bort indikatorer antingen en efter en genom att klicka på ikonen skräpkorg efter indikatorns namn eller alla på en gång genom att klicka på ikonen skräpkorg under tabellen. Efter detta försvinner indikatorerna från tabellen, stapeldiagrammet och kartan.

Tabell

Tabellen visar uppgifterna för de indikatorer som du valt enligt den områdesindelning som du valt. Följande spalter visas:

1. Områdesindelning: Du kan byta områdesindelning genom att klicka på rullgardinsmenyn nedanför rubriken Områdesindelning. Om du byter områdesindelning i tabellen, ändras områdesindelningen på motsvarande sätt även i stapeldiagrammet och på kartan.
   Du kan också sortera områdena enligt namn i stigande eller sjunkande ordning.
2. Hämtade datamängder: Du kan sortera indikatorernas värden i stigande eller sjunkande ordning.

Om du har hämtat fler än tre indikatorer, fördelas de över flera sidor. Du kan bläddra igenom indikatorer genom att rulla på balken vid tabellens nedre del.

Du kan stänga och öppna tabellfönstret genom att klicka på tabellsymbolen nedanför menyn Tematiska kartor i sidobalken till vänster. Du kan stänga fönstret även genom att klicka på krysset i det övre högra hörnet i tabellfönstret. Du kan ta bort hämtade indikatorer genom att klicka på ikonen skräpkorg under indikatorns namn i tabellen. Då försvinner de helt även från kartan och stapeldiagrammet.

Stapeldiagram

Stapeldiagrammet visar uppgifterna för de indikatorer som du valt enligt den områdesindelning som du valt. Om du byter områdesindelning i tabellfönstret, byts områdesindelningen även för indikatorn i stapeldiagrammet. Du kan byta indikator i stapeldiagrammet genom att klicka på rullgardinsmenyn nedanför rubriken Stapeldiagram.

Du kan ändra ordningen på värdena som visas i stapeldiagrammet genom att klicka på rullgardinsmenyn Sortera. Det finns följande alternativ: Sjunkande enligt värde, stigande enligt värde, stigande enligt namn, sjunkande enligt namn.

Du kan stänga och öppna stapeldiagramfönstret genom att klicka på stapeldiagramsymbolen nedanför menyn Tematiska kartor i sidobalken till vänster.

Klassificering och färger

Ett klassificeringsfönster öppnas automatiskt i kartfönstret när du har hämtat den första indikatorn för granskning. Den indikator som visas på den tematiska kartan syns först i rullgardinsmenyn i klassificeringsfönstret. Om indikatorns namn inte ryms i textfältet, ser du namnet i sin helhet genom att flytta kursorn över rullgardinsmenyn. Du kan i rullgardinsmenyn byta den indikator som visas på kartan. Du kan dra klassificeringsfönstret till önskat läge på skärmen.

Du kan redigera klassificeringen genom att klicka på pennsymbolen i fönstrets övre högra hörn.

Som kartans stil kan du välja koropletkarta eller karta med punktsymboler.

• På en koropletkarta kan du granska uppgifterna i datamängden enligt den områdesindelning som du valt.
• En karta med punktsymboler visar med hjälp av punktsymboler läget, kvaliteten och mängden av ett fenomen.

Det finns fyra olika klassificeringsmetoder:

• Naturliga brytpunkter: Klassindelningen görs enligt naturliga gränser.
• Kvantiler: Varje klass har lika många områden.
• Lika intervall: Intervallerna mellan klasserna är lika stora.
• Egen klassificering: Du kan själv välja gränserna för klasserna. Om du väljer en egen klassificering, visas en Redigera klassificeringen-knapp i fönstret. Genom att klicka på denna knapp kan du bestämma gränsvärdena.

Den klassgräns som redigeras visas i gult. Du kan ändra värdena antingen genom att dra i gränserna eller genom att skriva önskat värde i textfältet. När du är färdig klicka på knappen Spara. Om du inte vill spara de ändringar som du gjort i klassificeringen, klicka på knappen Stäng.

Klassindelning gör det möjligt att ändra antalet klasser.

Klassgränser kan visas antingen som kontinuerliga eller diskontinuerliga. Diskontinuerliga klassgränser avgränsar klasserna enligt verkliga värden, medan kontinuerliga klassgränser avgränsar klasserna så att klasserna sträcker sig över flera klasser. Som exempel används ett material med värdena {1,1; 2,3; 4,5; 5,6; 7,2; 8,3; 10,0}. Värdena delas in enligt naturliga brytpunkter i tre klasser. De kontinuerliga klasserna skulle vara {”1,1–2,3”; ”2,4–5,6”; ”5,7–10,0”}. De diskontinuerliga klasserna skulle vara {”1,1–2,3”; ”2,4–5,6”; ”5,7–10,0”}.

Genom att klicka på valet Visa värden, blir indikatorns värden synliga på kartan.

Färgfördelningen på en koropletkarta kan vara kvantitativ, kvalitativ eller uppdelad. För varje färgfördelning kan du välja flera olika färgskalor.

Du kan välja mellan följande fördelningar:

• Kvantitativ: En kvantitativ färgfördelning används om den valda indikatorn är volymmässig, dvs. beskriver en numerisk egenskap för objektet. Sådana egenskaper är exempelvis ålder, längd och procentandel. Ju mörkare nyans ett objekt har, desto större är indikatorns värde där. Färgerna på klasser som beskriver exempelvis procentandelar skulle kunna vara vit (0–25), gul (26–50), orange (51–75) och röd (76–100).
• Kvalitativ: En kvalitativ färgfördelning används om den valda indikatorn är kvalitetsmässig, dvs. beskriver en icke-numerisk egenskap för objektet. Sådana egenskaper är exempelvis färg, medborgarskap och landskap. Varje klass har en egen färg. Vid beskrivning av exempelvis landskap skulle färgerna kunna vara blå (Nyland), röd (Österbotten) och gul (Egentliga Finland).
• Uppdelad: En uppdelad färgindelning används om den valda indikatorn är relativ och beskriver exempelvis en förändring eller skillnad jämfört med nolläget. Sådana egenskaper är exempelvis temperatur, förändring i folkmängd och höjd över havsytan (om djupuppgifter räknas med). Färgen varierar beroende på om indikatorns värde är negativt (lägre än nolläget) eller positivt (högre än nolläget). Färgerna för exempelvis temperatur skulle kunna vara mörkblå (-5–-10), ljusblå (-5–0), vit (0), ljusröd (0–5) och röd (5–10).

Du kan byta färgerna till de motsatta genom att klicka på valet Kasta om färgerna.

För en karta med punktsymboler kan du välja en färg i taget.

Du kan också bestämma punktens storlek. Genom att ändra punktens minimi- och maximistorlek kan du optimera hur väl punkterna skiljer sig från varandra med beaktande av egenskaperna för ditt material.

Du kan välja punkternas opacitet mellan 30 och 100 procent.

För kartor med punktsymboler och koropletkartor kan du välja antalet decimaler som visas.