En markägare kan från sin egen fastighet avskilja en ny lägenhet genom styckning, exempelvis för kommande försäljningsbehov. Efter styckningen är den nya lägenhetens område och dess rättigheter kända. Detta underlättar vidareförsäljning av fastigheten. Du kan anhängiggöra en styckning i ditt eget namn med en ansökan om lantmäteriförrättning.

I regel betalar förrättningens sökande kostnaderna, men det finns några lagstadgade undantag.

Förrättningens pris bestäms enligt vägens längd och antalet belastade fastigheter. Ett skriftligt avtal som slutits på förhand sänker förrättningsavgiften. Sökanden eller väglaget ansvarar i allmänhet för avgifterna för en förrättning av enskild väg.

Ja, det kan du. Lagen förutsätter dock bl.a. att vägen ska vara viktig och den får inte orsaka betydande olägenhet för någon fastighet.

Nej, i regel inte. Undantagsbeslut kan fattas, ifall fastighetens olika delar är isolerade av något naturelement, exempelvis en bergsbrant eller å.

Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns flera vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

Ja, det kan de. Ett väglag kan grundas för en befintlig väg genom att skriftligen kalla alla vägdelägare till en konstituerande stämma. Sammanträdeskallelsen ska skickas tidigast två månader och senast två veckor före väglagsstämman.

Ja. I vägområdet ingår vägens alla konstruktioner (bl.a. körbana, slänter, diken) och de ska rymmas inom vägrättens bredd.

Vägrätter och servitutsrätter är fastighetsvisa och de har antecknats i fastighetsregistret. Således är servitutsrätterna inte beroende av fastigheternas ägandeförhållanden. Om två fastigheters ägare avtalar exempelvis om användningen av en båtplats på den enas mark, binder avtalet nödvändigtvis inte fastighetens nya ägare. Däremot kvarstår en servitutsrätt automatiskt, även om fastigheten skulle byta ägare.

Oftast delas kostnaderna till hälften mellan rågrannarna. Markägarna får nytta av rågången på bägge sidor om fastighetsgränsen.