Idén för Paikkatietoikkuna föddes utifrån sambruket av geografisk information och genomförandet av INSPIRE-direktivet. Fadersfiguren för tjänsten, numera pensionerade Antti Rainio beskriver den så här:
– Det är viktigt att alla datamängder går att använda och kombinera.
Tidigare hade organisationer lagrat geodata på sina nätdiskar, men informationen kunde bara användas inom den egna organisationen. Det hände att flera organisationer hade inhämtat samma information, innan det blev möjligt med sambruk mellan organisationer.
– Det behöver informeras mera om den offentliga förvaltningens databestånd och de ska göras tillgängliga för alla, säger Antti Rainio.
Så uppstod Paikkatietoikkuna, som idag innehåller mer än 4 000 kartlager från över 60 organisationer. Användarna kan se vad kartlagren som tagits fram av olika organisationer innehåller och vad de berättar när de kombineras med data från andra organisationer.
Tematiska kartor stöder beslutsfattande
De olika kartlagren och kombinationerna av dem är ändå inte hela sanningen om geodataplattformen Paikkatietoikkuna. Redan under sina första år blev tjänsten en demoplattform för olika sätt att utnyttja geodata. En av de målgrupper som Rainio nämner är politiska beslutsfattare.
– Beslut bör fattas utifrån information. Därför ville vi erbjuda möjligheten att använda infografik för att presentera statistik i Paikkatietoikkuna.
De senaste åren har också denna egenskap blivit bättre, då tematiska kartor nu kan granskas även som tidsserier. Tidsserier beskriver hur exempelvis antalet barn eller äldre har förändrats i olika kommuner eller hur världssituationen har påverkat antalet fastighetsköp i olika regioner.
Intresse för släkters och byars historia
Sommaren 2021 kompletterades Paikkatietoikkuna med historiska flygbilder, vilket gjorde tjänsten känd för allmänheten. Släktforskare är särskilt intresserade av platsers historia, men lika väl är gymnasieelever som använder tjänsten ivriga att se hur platsen där deras hus står såg ut för nästan hundra år sedan.
Flygfoton från olika årtionden läggs till i tjänsten i takt med att Lantmäteriverkets flygbildsexperter skannar in gamla flygfoton. Om du för ett år sedan inte hittade någon flygbild från 1970-talet över din hemort, är det möjligt att det nu finns en bild i tjänsten.
Paikkatietoikkuna är ingen soloinsats
En viktig princip för Paikkatietoikkuna har alltid varit öppenhet och samarbete. Utvecklingschef Jari Reini säger så här:
– Vi har inte velat utveckla Paikkatietoikkuna för oss själva, utan som en del av en gemenskap. Därför har tjänsten alltid skapats med öppen källkod, som har gjorts tillgänglig för alla.
Källkoden fick namnet Oskari (Open Source Karttaikkuna). Organisationer som var intresserade av den etablerade Oskari-nätverket, där numera ett tiotal organisationer utvecklar källkoden vidare i sina egna projekt.
Det viktigaste nätverket för Paikkatietoikkuna har alltid varit kunderna. Tjänsten utvecklas ständigt vidare utifrån kundresponsen.
En av de saker som uppkommit på användarnas önskemål är mobilvyn. Sedan hösten 2023 har det varit enklare att använda Paikkatietoikkuna på mobilen eller surfplattan, då de flesta funktionerna nu också fungerar på en liten skärm.
Svara på en användarenkät om Paikkatietoikkuna. Och varför inte samtidigt även höja ditt glas för Paikkatietoikkuna 15 år.
Mer information
Expert Riikka Kivekäs, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi