Forskningsprojektet Ferox är gemensamt för flera organisationer och använder sig av autonoma drönare, material från nationella laserskanningar, geografisk information och bildbaserade metoder för datorseende för att samla in information om bärskördar. Utifrån den insamlade datan skapas AI-modeller, som används för att avgöra vilka bärställen som är bäst.
AI-metoder gör det lättare att hitta bär
Blåbärsskördarna har inte bara undersökts med hjälp av drönare, utan även genom att ta bilder med telefonens kamera och automatiskt räkna antalet bär på dem. För att underlätta beräkningen har en applikation med djupinlärning tagits fram. Den identifierar de bär som växer i riset på fotografierna. Forskarna har fått hjälp med bildinsamlingen av lokala orienteringsklubbar.
Datan från provytorna kombineras med information om bärens växtförhållanden, såsom skogs- och jordmånstyp samt ljusförhållanden, som har hämtats ur olika material. Utifrån detta kan man skapa mycket exakta modeller av de bästa blåbärsställena och hur stor skörd de ger. Projektet är för kortvarigt för att beakta årliga variationer i skörden.
Platserna som ger bäst skörd är särskilt värdefulla
I sommar har fältarbeten utförts i framför allt Nouxområdet, medan kartläggningar tidigare har gjorts i Ilomants. Blåbärsplatserna har utifrån materialet delats in i fyra kategorier, där uppskattningsvis endast cirka 0,7 procent av bärställena i Finland tillhör den kategori som ger allra bäst skörd.
– Vi fokuserar framför allt på att hitta dessa platser, som är bäst av alla och ger mest skörd. De har stort värde för bärplockare och är inte särskilt lätta att hitta själv, om man inte har ett djupare intresse för blåbärsplockning, berättar professor Juha Hyyppä på Lantmäteriverkets Geodatacentral.
– Hittills har vi undersökt blåbärets växtplatser, men vi kommer även att kartlägga lingon- och hjortronskördarna i olika delar av Finland. Exakt information om var bären finns kan framför allt spara mycket tid och pengar åt hjortronplockarna, eftersom hjortron växer glest och är värdefulla, fortsätter Hyyppä.
Autonoma drönare som flyger självständigt under trädkronorna kan också användas för att ta reda på vilka potentiellt goda bärställen som faktiskt är bra. Teknologin för dem befinner sig i utvecklingsstadiet, men i framtiden skulle de kunna vara till nytta för till exempel bärföretagare.
Vilda bär är till nytta för både individerna och samhället
Vilda bär är värdefulla både för folkhälsan och i ekonomiskt hänseende. Bärplockning är ett bra sätt att idka friluftsliv, och vilda bär är hälsosamma. Alla har dock inte tillgång till goda bärmarker alldeles intill stugan, utan måste åka längre bort för att plocka bär. Då kan tillförlitliga bärkartor inspirera till bärplockning och göra det lättare att hitta bra ställen.
– Kartappar för bärskördar kan vara till nytta för både finländska och utländska bärplockare. Att det finns tillgång till lättanvänd och tillförlitlig information om förekomsten av vilda bär gagnar många aktörer, kommenterar Marjut Turtiainen, som deltar i projektet som sakkunnig från Arktiska Aromer r.f.
I sommar har det i Finland även publicerats andra appar som hjälper användarna att hitta blåbärsställen. Målen med forskningen sträcker sig dock bortom appen.
– Till en början undersöker vi hur exakta kartor man kan göra över ett mindre område med dessa nya tekniker. Därefter testar vi hur vi på ett kostnadseffektivt sätt kan generalisera dem till ett större område utan att kartornas exakthet blir alltför lidande. I framtiden kan motsvarande tekniker tillämpas även på annat än bärplockning, berättar Juha Hyyppä.
Mer information
Harri Kaartinen, forskningsprofessor, Lantmäteriverket, tfn 029 531 4756, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Marjut Turtiainen, sakkunnig, Arktiska Aromer r.f., tfn 044 493 6719, fornamn.efternamn@arktisetaromit.fi
FEROX har fått finansiering av Europeiska unionens ramprogram Horizon 2020. Projektet inleddes i september 2022 och pågår i tre år.
Views and opinions expressed are however those of the authors only and do not necessarily reflect those of the European Union or Directorate-General for Communications Networks, Content and Technology. Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.
