Lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem, mer känd som införandelagen, innehåller en paragraf om förseningsavgiften för den första registreringen. De nuvarande bestämmelserna har lett till orimligt höga förseningsavgifter, i synnerhet för långa förseningar, vilket inte har varit avsikten med bestämmelserna.
I praktiken innebär den ändring som nu föreslagits att det, trots att lagen även efter ändringen föreskriver en höjning på 20 procent av den avgift som ska tas ut, enligt den ändrade lagen skulle innebära att höjningen alltid skulle vara samma summa för varje inledd tvåmånadersperiod som ansökan är försenad. Förseningsavgiften skulle alltså inte längre öka enligt ränta-på-ränta-principen, vilket den enligt de nuvarande bestämmelserna gör. Det här förhindrar att förseningsavgifterna blir orimligt höga. Lagen anger också tydligt att Lantmäteriverket har behörighet att bestämma avgiften. För tydlighetens skull fastställs också preskriptionstiden för rätten att bestämma förseningsavgiften, den verkställande myndigheten, tillämplig lag och villkor. I fortsättningen skulle straffavgiften behöva bestämmas senast ett år från den dag då ansökan kommit in till Lantmäteriverket. I skirvande stund är den exakta tidtabellen ännu oklar, men preliminärt avses ändringen träda i kraft hösten 2024.
Den andra ändringen gäller lagen om ett bostadsdatasystem. Ändringen avser 10 § i lagen och syftar till att möjliggöra automatiserade avgöranden i enlighet med vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Av 53 f § i förvaltningslagen framgår att en förutsättning för automatiserade avgöranden är att den fysiska person som det automatiserade avgörandet avser har möjlighet att använda sig av omprövningsbegäran eller ett jämförbart rättsmedel, vilket behandlas hos den myndighet som har fattat beslutet. För närvarande innehåller lagen om ett bostadsdatasystem inga bestämmelser om och ingen praxis finns för den här typen av omprövningsbegäranden eller jämförbara åtgärder. Vid registrering är det fråga om ett avgörande som görs baserat på den sökandes ansökan. Det här anses inte innebära ett sådant behov av rättsskydd som skulle kräva en sådan omprövningsbegäran eller annat jämförbart rättsmedel som avses i förvaltningslagen. I det här avseendet föreslås att lagen om ett bostadsdatasystem ska innehålla ett undantag från omprövningsbegäran, vilket möjliggör automatiserade avgöranden även i registreringsärenden som gäller lägenheter. Det skulle dock inte gå att avvika från omprövningsbegäran i sådana situationer där avgörandet för ansökan kräver samtycke från någon annan än den sökande, eller där någon annan part måste höras. Avsaknad av samtycke eller motstånd från sakägaren förhindrar alltså i praktiken det automatiserade avgörande som avses i förvaltningslagen. Denna lagändring avses träda i kraft senast 1.11.2024.
Dessutom får lagstiftningen som gäller bostadsdatasystemet helt och hållet nya bestämmelser genom en förordning av statsrådet. Förordningen specificerar de ekonomiska uppgifter och uppgifter om ändrings- och renoveringsarbeten och överföringen av dem som redan ingår i den tidigare antagna lagen HE 168/2022. Förordningen står i samband med den fortsatta utvecklingen av bostadsdatasystemet, där husbolagslån, de vederlag som hänför sig till dem och uppgifter om ändrings- och renoveringsarbeten för lägenheter och husbolag blir en del av datainnehållet i bostadsdatasystemet. I lagen om ett bostadsdatasystem finns 17 c §, som kommer att innehålla bestämmelser om just den här förordningen som senare kommer ges, med syftet att ge noggrannare regler för uppgifternas innehåll och tekniska detaljer och tekniska metoder för att överföra uppgifterna. Förordningen träder i kraft 1.7.2024.
Miika Kekola
Författaren är advokat vid Lantmäteriverke.
I Lantmäteriverkets blogg behandlar olika skribenter aktuella frågor vid Lantmäteriverket.