Ekonomiskt var 2024 bättre än väntat. Vi lyckades anpassa utgifterna medan inkomsterna utvecklades bättre än prognostiserat. Högre produktivitet och därmed bättre kostnadstäckning bidrog till en positiv ekonomisk utveckling.
Ökad användning av våra registerdata
Efterfrågan på fastighetsdata vände uppåt efter några svagare år. Användningen av fastighetsdata ökade med 7,4 procent jämfört med 2023. Likaså ökade användningen av våra register med data om bostadsaktier och terrängdata. Bostadsdatasystemets innehåll ökar i snabb takt och uppgifter ur det användes hela 188 procent mer än under 2023 och uppgifter ur registret med terrängdata 32 procent mer. Tillväxten i användningen av våra basregister överträffade alla våra förväntningar.
Vad säger då de här siffrorna? Åtminstone att samhället efterfrågar registerdata som produceras och administreras av Lantmäteriverket. Våra register är unika samt nödvändiga för användarnas verksamhet.
Vi är mycket belåtna med att ha lyckats betjäna våra kunder och partner via registren utan avbrott. Våra register är tillgängliga nästan hundraprocentigt, vilket inte är en självklarhet i dessa osäkra tider. Uppdaterade, tillförlitliga och ständigt utnyttjbara register säkerställer att vår breda kundbas får de uppgifter som de behöver i sin verksamhet till exempel för utlåning eller fastighets- och lägenhetsköp.
Betydelsen av geodata och positionering underströks
Vi lade ner mycket arbete på exakt positionsbestämning, underhåll av geodata och forskning.
Störning av satellitnavigeringen (GNSS) är det fenomen som haft störst inverkan på vår vardag via det förändrade världspolitiska läget. GNSS-störningarna försvårade produktionen av flygfotograferings- och laserskanningsmaterial, framförallt i östra Finland. Vi laserskannade cirka 60 000 kvadratkilometer, vilket är något mer än under 2023.
Flygfotograferings- och laserskanningsmaterialet från Lantmäteriverket är av avgörande betydelse för flera funktioner i samhället. Materialet används av olika offentliga aktörer som exempelvis Skogscentralen, Trafikledsverket och städerna. GNSS-störningarna påverkade även många andra funktioner i samhället såsom flygtrafiken och sjöfarten.
Att GNSS-störningarna har blivit kraftigare avspeglas tydligt även i vår forskning. Lantmäteriverkets Geodatacentral har bedrivit forskning för att bl.a. identifiera effekterna av GNSS-störningar samt minimera skadeverkningarna. Exempel på andra forskningsobjekt hos oss är hållbart jordbruk, autonoma observationer av miljön, vattnens digitala tvilling och geodatas utnyttjbarhet.
Det vetenskapliga genomslaget för Geodatacentralens forskning sattes främst i bedömningen. Vi lyckades öka den externa forskningsfinansieringen från föregående år. Under 2024 använde vi nästan 11 miljoner euro för forskningsändamål.
Global positionsbestämning kräver en unik infrastruktur. Det är något som Metsähovi geodetiska forskningsstation i Kyrkslätt står för. Stationen har under lång tid systematiskt utvecklat en forskningsinfrastruktur av exceptionellt hög kvalitet, och framöver tillhandahålls även observationer för produktionsmässiga behov. Metsähovi är en basstation i nätverket av internationella stationer som möjliggör exakt positionsbestämning med hjälp av satelliter. Positionering skapar förutsättningar för samhällets kritiska funktioner såsom transporter, sjöfart och luftfart.
Utvecklingen av Metsähovi forskningsstation fortsätter. Lantmäteriverket har fått en ny uppgift att samla in data om rymdskrot som utgör en betydande risk för satelliter. Uppgiften är en del av det nya centrumet för rymdlägesbilden.
Lantmäteriverket förnyar sig
2024 var ett år av förnyelse för Lantmäteriverket. I början av året fastställde vi en ny strategi och vision och började målmedvetet omsätta dessa i praktiken. Strategin och visionen togs fram gemensamt av en stor grupp medarbetare och förändringarna börjar så smått att synas i vardagen.
En drivkraft bakom förnyelsen var den ansträngda ekonomin. Lågkonjunkturen har minskat efterfrågan på tjänster som rör fastigheter och deras ägarbyten samtidigt som regeringen gjort nedskärningar i ämbetsverkens budgetar. Antalet lantmäteriförrättningar (särskilt styckning, förrättning av enskild väg, rågång) fortsatte att minska. Nedgången var ca 10 % jämfört med 2023 och ca 15 % jämfört med 2021.
Antalet registreringar av fastighetsägande (lagfarter) under 2024 uppgick till cirka 88 000 i hela Finland, vilket är 8,5 % mindre än under 2023. Registreringarna av fastighetsinteckningar uppgick till cirka 186 000, vilket är cirka 8 % mer än under 2023.
Lantmäteriverket vidtog flera åtgärder för att främja den egna produktiviteten. Som ett led i att balansera ekonomin utreddes bl.a. hur omfattande nätverket av serviceställen ska vara i framtiden. Baserat på utredningen utfärdade jord- och skogsbruksministeriet en förordning om Lantmäteriverkets servicepunkter. Enligt den ska vi ha 26 serviceställen som täcker hela Finland. Det nordligaste finns i Ivalo och det sydligaste i Mariehamn.
Registrering av äganderätt till lägenheter krävde omorganisering av verksamheten. Vi flyttade personal till dessa registreringsuppgifter för att göra tjänsterna smidigare. Ändringen och förnyelsen av arbetssätten visade personalens förändringskapacitet.
Kundkontakterna ökade i våra olika kanaler. Under året kontaktades vi cirka 400 000 gånger, där cirka 116 000 var telefonsamtal och cirka 100 000 besök på kundserviceställen. Vi pilottestade ett tidsbokningssystem för att göra kundtjänsten smidigare och utvecklade e-tjänster för bl.a. registrering av aktielägenheter.
Sedan länge har vi strävat efter att ta hand om personalens välbefinnande. Till vår glädje belönades Lantmäteriverket av Ingenjörsförbundet som den bästa ingenjörsarbetsgivaren 2024, vilket var en fin nyhet för oss.
Hur ser det ut 2025?
I år fortsätter det påbörjade reformarbetet med bland annat utvecklingen av tjänster som våra kunder behöver. Det står dock klart att säkerhet och ekonomi är fenomen som utmanar oss även i år. Statens ekonomiska läge förutsätter dessutom att vi förnyar verksamheten och anpassar oss till de finansiella ramarna.
Vi anser oss dock ha en samhällsviktig uppgift och vill utföra den på bästa möjliga sätt. Grundläggande geodata, positionering och Lantmäteriverkets registerdata samt infrastruktur som Metsähovi forskningsstation är viktiga även i år och kommande år.
Vi har ansvar för grundläggande informationsresurser och därpå baserad tjänsteverksamhet. Att säkerställa dessa kräver kontinuerlig satsning från samhällets sida. Vi är starkt övertygade om att vi genom att utveckla våra register och Metsähovi forskningsstation även fortsättningsvis kan garantera de för samhället kritiska uppgifterna om äganderätt till mark och aktielägenheter samt positioneringstjänster även vid eventuella störningar och undantagsförhållanden. I en utmanande tid kräver detta samarbete, prioritering och selektering.
Vårt löfte är att även i år arbeta i enlighet med vår vision “Vi känner Jorden – Vi tryggar framtiden”.
Pasi Patrikainen
Skribenten är generaldirektör vid Lantmäteriverket.