Som lantmäteriingenjör uträttar jag cirka 80 stycken styckningsförrättningar per år. I detta blogginlägg beskriver jag for en styckningsinrättning framskrider från ett skede till annat.
En styckningsinrättning inleds vanligtvis när en viss del av en fastighet överlåts/delas till följd av ett köp, en gåva, ett arvskifte eller något annat motsvarande förvärv. Det outbrutna området kan vara ett helt skifte eller bara en del av ett skifte. Mottagaren av det outbrutna området ska söka lagfart för sitt förvärv. Vi lantmäteriingenjörer inleder vårt arbete vid styckningsförrättningen med handläggningen av lagfarten. Där kontrolleras det om överlåtelsen av outbrutet område är giltig, det vill säga om innehavet av mottagaren av det outbrutna området kan antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret.
När lagfarten har handlagts, fortsätter man med beredningen av styckningsförrättningen. En omsorgsfullt beredd styckningsinrättning är redan till hälften färdig. I beredningsskedet undersöker vi bland annat elektroniska arkiv för att ta reda på bildningshistorian för det outbrutna områdets gränser. Samtidigt tar vi reda på om det redan finns en existerande rätt till färdsel på det outbrutna området. Om det inte finns någon rätt till färdsel, undersöker man med olika metoder vilken rutt eller vilka rutter kunde vara eventuella alternativ för en rätt till färdsel.
Meddelanden till många aktörer
Efter arkivundersökningarna meddelar jag om förrättningen, alltså skickar inbjudningarna till sammanträdet. Åtminstone överlåtaren och mottagaren av det outbrutna området får en inbjudan. Ofta skickar jag en inbjudan till förrättningen även till rågrannarna på grund av eventuella rågångar eller bildande av vägrättigheter. Ofta skickar jag även en inbjudan till kommunen eller staden hos vilka jag frågar till exempel hur de förhåller sig till om tomten som ska avstyckas duger som byggplats. Mindre förrättningar meddelas till en dag, större till flera dagar. Jag strävar efter att meddela förrättningarna minst tre veckor på förhand. Redan i detta skede tänker jag igenom eventuella alternativ för hur förrättningen kan göras.
Jag håller förrättningssammanträdet i terrängen eller inomhus. När det gäller styckning blir det oftast i terrängen.
Nya gränser markeras i terrängen
Om man har terrängarbeten i förrättningen, vad gör man i terrängen då? Vi startar förrättningen till exempel hos bilarna. Där går vi igenom om det finns förutsättningar för att utföra förrättningen. Efter det övergår vi till terrängen, kontrollerar de gamla gränserna och tar reda på om några råmärken har försvunnit. Ofta har ett eller flera råmärken försvunnit, vilket är typiskt i områden där jorden har bearbetats. En allmän orsak till att ett råmärke har försvunnit är att man har gjort dikesgrävnings- eller avverkningsarbeten i området. Råmärken flyttas sällan med flit, även om många tror att man gör det. Lyckligtvis har jag förberett mig omsorgsfullt så att gränsen trots ett försvunnet råmärke kan återställa på sin forna plats. Avgiften för styckningen omfattar upphuggningen av en rålinje i skogen som har gåtts upp på nytt. Utlåtanden av markägare som är på plats beaktas vid rågången, om de inte strider mot arkivundersökningarna.
När de gamla gränserna är i ordning, går vi vidare till att fastställa de nya gränserna, om de har fastställts i överlåtelsehandlingen. Ju tydligare överlåtelsehandlingen har gjorts, desto lättare är det att fastställa de nya gränserna. Till terrängarbetena hör även fastställandet av en vägrätt för fastigheten som ska avstyckas, om det inte tidigare har funnits någon vägrätt. Till mina uppgifter hör att fastställa vägrättens bredd och läge. När vägrätten går på utomstående fastigheters område, kan de berörda parterna komma överens om ersättning. Om de inte kan komma överens, är det min uppgift att fastställa ersättningar. Även det är jag beredd att göra.
När vi har gjort terrängarbetena, är förrättningen oftast redo att avslutas. Själv har jag för vana att avsluta små och medelstora förrättningar i terrängen. Ofta avslutar man förrättningen i slutet av terrängdagen på kundens begäran till exempel i kundens sommarstuga eller hem, om man befinner sig nära dem. Även om det handlar om en arbetssituation tycker jag att dessa stunder är även mycket givande tillfällen att bekanta mig med olika människor. Slutsammanträdena för större förrättningar håller jag ofta till exempel i Lantmäteriverkets lokaler, eftersom de kan ha många sakägare och ärenden som måste behandlas.
Den nya fastigheten antecknas i fastighetsregistret
I samband med avslutningen av förrättningen meddelar jag slutdatumet, det vill säga det datum då förrättningshandlingarna är klara att skickas till sakägarna. Från denna dag börjar besvärstiden på 30 dagar. Om alltså någon av sakägarna inte är nöjd med de beslut som har fattats i förrättningen, har sakägaren rätt att söka ändring i ärendet hos den lokala jorddomstolen. Jorddomstolen är en sammansättning av tingsrätten som behandlar tvister och klagomål som orsakas av fastighetsförrättningar.
Efter att ha avslutat förrättningen gör jag de nödvändiga åtgärderna med min dator för att bereda den nya fastigheten med sina gränser, vägrätter och allt som hör dit för att antecknas i fastighetsregistret. När besvärstiden har gått ut och om ingen har sökt ändring i förrättningen, alltså anfört besvär, antecknas förrättningen i registret och även fakturan för förrättningsavgiften skickas till kunden.
Eerikki Tuomikoski
Skribenten arbetar som lantmäteriingenjör i Lantmäteriverket.
I Lantmäteriverkets blogg behandlar olika skribenter aktuella frågor vid Lantmäteriverket.