Nyttjanderättsenheter är exempelvis enskilda vägar som förvaltas av ett väglag, andra vägrätter och servitut som stiftats vid lantmäteriförrättningar samt naturskyddsområden som registrerats på basis av andra myndigheters beslut.
Nyttjanderättsenheten har ett läge på fastighetsregisterkartan och kan därmed lätt lokaliseras.
Planer, tomtindelningar, byggförbud eller detaljplanerade områden är inte sådana nyttjanderättsenheter som avses här.
Du kan få ett registerutdrag över nyttjanderättsenhet som berör antingen gällande eller upphörda nyttjanderättsenheter.
I samband med rubriken visas ett datum som anger, när utdraget har tagits ur registret. På den följande raden visas uppgiften om objektets typ, som är enskild väg eller nyttjanderättsenhet, beteckning för nyttjanderättsenhet och eventuellt namn. Ifall nyttjanderättsenheten har upphört visas upphörandedatum eller är tillfällig visas avslutningsdatum.
Uppgifter om bestyrkande anges nederst på utdraget.
Beteckning för nyttjanderättsenhet
Nyttjanderättsenheter identifieras med hjälp av en beteckning för nyttjanderättsenhet. En beteckning för nyttjanderättsenhet kan vara i det äldre formatet som börjar med bokstaven Y, exempelvis Y2004-11427, eller i det nyare formatet, exempelvis 000-2007-K7905. Det nyare formatet visas i vissa fall i fastighetsdatasystemet i sin fullständiga form, exempelvis 000-2007-K007905, eller i en mycket kort form, exempelvis K7905.
Registeranteckningar
Alla nya rättigheter har fr.o.m. år 1998 antecknats i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter. Detta gäller även skydds- och frisiktsområden som stiftats med stöd av landsvägslagen som trädde i kraft i början av år 2006.
I fastighetsdatasystemet finns dessutom fortfarande servitutsanteckningar i textform som berör exempelvis gamla vägrätter. Grundförbättringen av dessa anteckningar till nyttjanderättsenheter pågår.
Vid grundförbättring införs det geografiska läget på fastighetsregisterkartan enligt noggrannheten i beslutet som fattats vid lantmäteriförrättning eller myndighet och som framgår ur arkivundersökningar, det vill säga att geografiska läget utreds från handlingar. Vid grundförbättring är man tills vidare tvungen att registrera en del av nyttjanderättsenheter utan kunskaper om alla berättigade registerenheter. Då är typ av nyttjanderättsenhet till exempel: Vägrätt, alla berättigade har inte utretts.
Trots grundförbättringen har servitutsanteckningar i textform blivit kvar i fastighetsregistret och kommer att göra det i framtiden också, eftersom alla nyttjanderätters geografiska läge inte kan utredas tillförlitligt.
Basuppgifter
I utdragets basuppgifter visas beteckning för nyttjanderättsenhet, eventuellt namn, typ av nyttjanderättsenhet, belägenhetskommuner och uppgifter om datum. På utdrag som skrivits ut före 14.2.2017 visades för enskilda vägar som förvaltas av ett väglag kommunvisa beteckningar enligt det gamla beteckningssystemet, s.k. T-beteckningar, vilka är inte längre i bruk.
Registreringsdatum anger den dag då nyttjanderättsenheten har registrerats i fastighetsdatasystemet. Det anger inte nödvändigtvis tidpunkten då nyttjanderätten eller servitutet trädde i kraft. Om rättigheten eller servitutet har stiftats före nyttjanderättens registreringsdatum, visas datum för rättighetens ikraftträdande på utdraget. Detta innebär att en gällande rättighet har lagrats i registret i form av en nyttjanderättsenhet i samband med grundförbättring.
För gamla nyttjanderättsenheter i belägenhetskommuner som för fastighetsregister anges förrättnings- eller beslutsdatum i stället för registreringsdatum.
På utdraget visas upphörandedatum för rättigheter som beviljats för en viss tid.
En nyttjanderättsenhet har i allmänhet en belägenhetskommun, men kan ha flera. Uppgifter om upphävda och upphörda nyttjanderättsenheters belägenhetskommuner visas inte.
Den beräknade längden av en väg visas endast för enskilda vägar som förvaltas av ett väglag och då visas den för respektive belägenhetskommun. Den beräknade längden är vägens ungefärliga längd som anges i kilometer med en decimals noggrannhet. Den beräknade längden bör ses som en uppskattning och den motsvarar inte alltid vägens verkliga längd i terrängen. Om vägen löper längs med en kommungräns och det finns belastade registerenheter i bägge kommunerna, räknas vägens längd i vardera kommunen, varvid summan av de beräknade längderna blir större än vägens verkliga längd. Uppgiften om den beräknade längden kan även visas för respektive del av nyttjanderättsenheten.
Beslut av myndighet
När grundandet av en nyttjanderättsenhet baserar sig på ett beslut av någon annan myndighet än fastighetsregisterföraren, visas i avsnittet "Beslut av myndighet" den myndighet som fattat beslutet, beslutsdatum och identifierande uppgift, oftast beslutsfattarens diarienummer. Om nyttjanderättsenheten eller dess delar berörs av flera myndighetsbeslut, visas motsvarande uppgifter för respektive beslut.
Väglag
Om en enskild väg förvaltas av ett väglag, visas dess uppgifter i detta avsnitt.
Uppgiften om väglagets kontaktperson baserar sig på väglagets anmälan. En förutsättning för att uppgifterna ska visas är att kontaktpersonens personnummer är känt. Personnumret visas inte på utdraget men används för att uppdatera adressuppgifter från befolkningsdatasystemet. Uppgifterna är bristfälliga, eftersom alla kontaktuppgifter inte har meddelats till Lantmäteriverket.
Om väglaget har i fastighetsregistret registrerade beslut, framförs uppgifterna i detta avsitt.
Nyttjanderättsenhetens delar
De delar av en nyttjanderättsenhet som är i kraft anges med löpande numrering. Efersom en upphävd eller upphörd del av en nyttjanderättsenhet inte visas, är siffran i den löpande numreringen inte nödvändigtvis den samma som numret på nyttjanderättsenhetens del.
För respektive del visas de registerenheter som nyttjanderätten belastar, eventuella berättigade och andra parter.
- I detta sammanhang innebär belastad att nyttjanderättsenhetens del finns på registerenhetens område.
- Beroende på nyttjanderättsenhetens typ kan den berättigade vara en fastighet, kommun eller juridisk person; i sällsynta fall ett outbrutet område, en byggnad, anläggning (arrenderätt), gruva eller fysisk person.
- Parter kan finnas exempelvis vid byggnadsservitut där belastade och berättigade inte har lagrats separat. Beroende på nyttjanderättsenhetens typ kan parterna vara fastigheter, kommuner eller juridiska personer.
Vem som har rätt att använda en enskild väg anges inte på utdraget, utan uppgiften finns hos väglaget.
Eventuella begränsningar som berör nyttjanderättsenheten (t.ex. vägens bredd eller vägrättens giltighet under en viss tid) visas för respektive del. Visstidsberänsningen kan gälla någon eller några berättigade i stället för hela delen. Begränsningar eller egenskapsuppgifter (t.ex. enskilda vägars eller elöverföringslinjers bredd) som berör nyttjanderätter antecknas inte nödvändigtvis i fastighetsregistret, utan de framgår av förrättningshandlingarna.
Allmänna principer för hur man antecknar rättigheter och begränsningar framgår av Lantmäteriverkets anvisningarna för fastighetsregisterföring (FRA).