Datainnehållet i bostadsdatasystemet kommer att ökas så att det innehåller administrativa uppgifter om husbolag. I bostadsdatasystemet förvaltas uppgifter om husbolagens upplåning samt underhålls- och ändringsarbeten.
I framtiden kommer husbolagen och kreditgivarna att förvalta uppgifterna via systemgränssnittet eller e-tjänsten. Avsikten är att förbättra tillgången till information och möjliggöra mångsidiga tjänster med bostadsdata för olika aktörer.
Vi upprätthåller ett bostadsdatasystem
Lantmäteriverket ansvarar för att uppdatera och förvalta uppgifterna om ägare, pantsättningar och begränsningar i bostadsdatasystemet. Däremot är det uppgiftslämnarna som ansvarar för att uppgifterna är korrekta. Nästa steg är att föra in uppgifter om husbolagens och aktieägarnas renoveringar, företagslån och vederlag i systemet. Dessa uppgifter uppdateras och lämnas in av husbolagen och disponenterna. Om till exempel en aktielägenhet saknar uppgift om ägarens renoveringar (t.ex. en köksrenovering) ska husbolaget korrigera felet genom att lämna in de aktuella uppgifterna till bostadsdatasystemet.
Vad avses med administrativa uppgifter?
Administrativa uppgifter avser de data i bostadsdatasystemet som tas i bruk i systemet 2025–2026. Dessa uppgifter omfattar underhålls- och ändringsarbeten (husbolagets och aktieägarnas renoveringar), redogörelser för underhållsbehov (husbolagets styrelses skriftliga redogörelse till bolagsstämman för underhållsbehovet i bolaget under de närmaste fem åren) och bolagslån, låneandelar och vederlag.
Till underhålls- och ändringsarbeten räknas sådana projekt för vilka styrelsens skriftliga redogörelse ska läggas fram vid stämman enligt 6 kap. 3 § 2 mom. 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag. I praktiken är det fråga om sådan nybyggnation, renovering, reparation eller ombyggnad som ska antecknas på disponentintyget. Däremot antecknas regelbunden service och småskaliga renoveringar som regel inte i bostadsdatasystemet.
Utöver det ovan nämnda ska husbolagen anmäla till bostadsdatasystemet sådana aktieägarnas underhålls- och ändringsarbeten som avses i 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag. I praktiken gäller det sådana aktieägarnas arbeten om vilka aktieägarna ska informera styrelsen. Renoveringar som aktieägaren utför anmäls först när de är klara.
Så kallade skötsellån som hänför sig till husbolagets löpande verksamhet behöver inte anmälas till bostadsdatasystemet. Av vederlagen anmäls bland annat skötsel-, tomt-, underhålls- och kapitalvederlag, men inte bruksavgifter för till exempel tvättstugan. Både kreditgivarna och husbolagen lämnar uppgifter om krediter och låneandelar till bostadsdatasystemet, men dessa uppgifter jämförs inte med varandra i systemet.
Tidsschema
Enligt lagen ska de husbolag som omfattas av bostadsdatasystemet lämna in uppgifterna om redogörelserna för underhållsbehov samt underhålls- och ändringsarbeten senast 2026. Anmälningsskyldigheten gäller inte husbolag med högst fem aktielägenheter och där aktieägarna inte har några husbolagslån. Skyldigheten gäller inte heller hyreshusbolag eller husbolag under byggskedet.
Från och med 2025 ska kreditgivare anmäla sådana bolagslån som är avsedda för nybyggnad eller renovering.
Kreditinstitut som leverantörer och användare av information
Lagen om ett bostadsdatasystem ålägger kreditgivarna att leverera uppgifter om husbolagens och ömsesidiga fastighetsaktiebolagens låneåtaganden och upprätthålla uppgifterna i systemet. Från och med 2025 ska kreditgivare anmäla sådana bolagslån som är avsedda för nybygge eller renovering samt krediter för ombyggnad. Kreditgivarnas skyldighet att anmäla husbolagens låneåtaganden den 1 september 2025. Uppgifterna överförs till bostadsdatasystemet via gränssnitt.
I fortsättningen ansvarar kreditinstituten för att de husbolagslån som antecknas i bostadsdatasystemet är korrekta. Husbolaget ansvarar i gengäld för att låneandelarna för varje aktiegrupp har antecknats rätt i bostadsdatasystemet.
Bankerna och kreditinstituten får fördel av en snabbare tillgång till information, när de fattar kreditbeslut vid bostadshandel eller bedömer användningen av bostäder som säkerheter. Information kan överföras maskinellt mellan system, och då förbättras även informationens pålitlighet, då manuella arbetsskeden uteblir.
Bostadsdatasystemet som en del av det positiva kreditupplysningsregistret
Vidareutveckling av bostadsdatasystemet tjänar också Skatteförvaltningens positiva kreditupplysningsregister. I bostadsdatasystemet samlas uppgifter om husbolagens ekonomi från både kreditgivarna och husbolagen. Bankerna och kreditinstituten levererar uppgifterna om husbolagens lån till bostadsdatasystemet. Husbolagen och disponenterna fördelar sedan husbolagslånen på aktieägarna och meddelar aktieägarnas låneandelar och vederlag till bostadsdatasystemet. Uppgifterna om låneandelar och vederlag uppdateras vidare från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret.
Det positiva kreditupplysningsregistret förebygger hushållens överskuldsättning och hjälper privatpersoner att hantera den egna ekonomin. I framtiden har kreditgivarna tillgång till mer omfattande uppgifter om privatpersoners låneåtaganden då de ska bedöma kreditsökandens betalningsförmåga.
Anvisning för programvaruleverantörer för gränssnittstester
Programvaruleverantörer får granska de tekniska dokumenten om gränssnittstjänsterna för bolagets administrativa uppgifter och testa gränssnitten för administratören i en testmiljö innan tjänsten officiellt tas i bruk.
Den som vill få insyn i de tekniska dokumenten för gränssnitten ska anmäla sig till en sändlista genom att skicka ett e-postmeddelande till verkkopalvelut@maanmittauslaitos.fi. Ange ”Sändlista för HTJ2-dokumentation” som rubrik.
Ansök om behörighet till testmiljön genom att skicka ett e-postmeddelande till verkkopalvelut@maanmittauslaitos.fi. En sökande som har ett finskt FO-nummer och använder licensen inom EU kan beviljas testlicens utan särskilda grunder. De som beviljas en testlicens kommer att skickas det certifikat som behövs för testdrift, samt användarnamnen och den tekniska dokumentationen.
De som är intresserade av testmiljön bör observera att även om det inte finns några strikta kriterier för att få åtkomst till testmiljön, krävs det ett separat tillstånd för användningen av verkliga data en separat licens samt att villkoren enligt lagar och förordningar uppfylls (lagen om ett bostadsdatasystem 1328/2018).
Utvecklingsarbetet pågår vid Lantmäteriverket inom projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet som jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt. Projektet finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Läs mer om vidareutvecklingen på jord- och skogsbruksministeriets webbplats.
